livsstil

Mitt bästa relationstips

Alla hjärtans dag uppmärksammade vi inte på något storartat sätt.

Det är inte vår starka sida, det där med att ställa till med något alldeles extra för att det förväntas av oss. Nej, vi har aldrig varit några höjdare på att vara superromantiska.

Faktum är att vår gemensamma slogan för vår relation med tiden har blivit följande:

don’t be a jerk
— Mindy & Samuel Svenlin

[på svenska var inte en skitstövel].

Då kanske ni tänker att a) det var väl otroligt oromantiskt b) snacka om att hoppa över där staket är som lägst c) ni kan väl satsa lite och d) vad opedagogiskt att säga vad man inte ska vara istället för att säga vad man ska vara.

Och det har ni all rätt att tycka.

Men innan ni dömer oss, låt mig få berätta vad det innebär, to not be a jerk.

Foto: Sofia Ylimäki Photography

Foto: Sofia Ylimäki Photography

Jo.

Det innebär att välja att tro på det goda i sin partner. Att säga tack och varsågod. Att låta små gliringar gå ut genom andra örat. Att inte vara sarkastisk eller spydig. Att välja att inte tolka sin partners ord på ett negativt sätt.

Att inte vara en jerk kan också innebära:

Att göra en tjänst utan att klaga eller kräva beröm. Att ta initiativ till hushållssysslor fastän det känns som att det egentligen är “den andres tur”. Att välja att inte komma med motargument och börja munhuggas. Att andas djupt några gånger och inte säga saker i affekt. Att vara the bigger person.

Det låter kanske lätt.

Det låter kanske självklart — men när man lever i en nära relation med en annan människa blir också det självklara en utmaning. Och det är ganska logiskt; hämningarna dämpas, hövligheten minskar ofta med tiden för man blir tryggare med varandra. Och faktum är att det går snabbare att uppmana någon än att fråga artigt.

Foto: Sofia Ylimäki Photography

Foto: Sofia Ylimäki Photography

Vår tanke är alltså att det är bättre att inte vara en skitstövel alla dagar, än att vara superromantiskt någon gång om året.

Allt utöver att inte vara en skitstövel är förstås också väldigt fint och bra, såsom blommor, choklad och överraskningar enligt behag.

Men vi vet att man kommer långt bara med att inte vara en skitstövel. Väldigt långt.

Just därför är don’t be a jerk mitt allra bästa relationstips.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Mera böcker

På fyrtiofem kvadrater finns det inte så värst mycket svängrum.

Vi har de allra mest nödvändiga möblerna och några halvnödvändiga sådana, men utrymme för mycket dekorationer och extra grejer finns inte alls.

Så mina böcker har tråkigt nog varit tvungna att finna sin plats i källare, bakom lyckta dörrar och i mörka vrår. Skulle man endast se vår lägenhet skulle man inte veta vilken boknörd som bor där.

Tills idag.

För i samband med min snäppet maniska rensning av grejer i Marie Kondos-anda har jag också tagit itu med mina böcker. Rensat böcker men också låtit mina böcker stå framme.

För jag har ju en teori som jag skrev om här på bloggen för ett tag sedan. Att man ska fylla sitt liv med det man vill ha mer av (läs här).

Jag vill ha mer av litteratur.
Alltid.

Och därför plockar jag nu fram mina böcker.

Mera böcker och mer Runebergstårtor åt folket. Alla dagar, helst.

Mera böcker och mer Runebergstårtor åt folket. Alla dagar, helst.

Marie Kondo-metoden är ju supervettig och tacksam. Tills hon säger så här:

mariekondo30books.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Lite mindre ensamma

Under mina mest cyniska stunder kan jag känna att vi människor är enormt sorgliga och ensamma varelser.

Vi längtar så innerligt efter att blir förstådda och kända, på djupet. Att någon ska se allt vi är, som vi är på riktigt. Att någon ska se allt det här och säga ”allt du är, är okej” eller, än bättre: ”allt du är, är vackert”.

Men den här längtan begränsas av vår livserfarenhet som tyvärr i de flesta fall lärt oss att det är bättre att omgärda oss av meterhögt stängsel, och gömma vårt sköraste jag i ett hölje av självförsvar och hårdhudadhet.

Och visst.

Det finns goda skäl att värna om själens skamskrubb, för det finns människor som alla gånger bör veta för lite än för mycket.

Men när det finns människor med vilka det är okej att sänka garden. När det finns tillfällen där det går att mötas i ärlig sårbarhet. När de här människorna finns, och när de här tillfällen uppstår: må vi modigt glänta på dörren till själens skamskrubb. Det är fruktansvärt läskigt men fantastiskt avväpnande.

Under mina mest hoppfulla stunder tänker jag att det gör oss lite mindre ensamma.

Eller åtminstone, om jag råkar ha en mer cynisk stund, kan jag medge att vi är som poplåten säger, lite mindre ensamma tillsammans. 

Och det, tänker jag, är i alla fall något.

mindreensam-blogg.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Inte så många svar

Någon klok person har någon gång sagt att det kanske inte handlar så mycket om att ha alla svaren, utan snarare att ställa rätt frågor.

Det finner jag enormt trösterikt för det är så tröttsamt att leta efter svar dagarna i ändå. Jag, du, våra medmänniskor är sanningssökande själar och vi förbittras när vi inte omedelbart finner vad vi söker.

Illa är det, om det vi söker är mycket mer komplicerat och inte alls så svartvitt som vi hade trott. Än värre om det vi söker inte alls är det vi ville att det skulle vara.

Nej det är en tröttsam jakt. Det finns inget kravlöst i den, jakten efter svaren, det finns inget vilsamt i det.

Men idag vilar jag i att inte ha så många svar.
Men jag blev ställd en rätt fråga.
I rätt tid.

Och med ens kände jag många knutar lösas.

Kanske hen, vem det nu än var som har sagt att det handlar om att ställa rätt frågor, hade precis rätt svar.

CDAA1324-FCFC-46A8-9482-B32E0F62F613.JPG
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Du blir vad du läser

Människan blir vad hon ser.

Det må vara en sanning med en mängd modifikationer, men likväl vågar jag påstå att det är en sanning.

Inte så att människan omedelbart så att säga blir vad hennes ögon fäster sin uppmärksamhet på, men hon tar till sig andra människors sätt att leva, se ut och bete sig beroende på vad hon omger sig med. Hon läser världen och uppfattar subtila signaler på en livsstil som hon sedan börjar eftersträva.

Kanske vi istället kan säga att hon undermedvetet strävar efter att bli vad hon ser?

Därför tänker jag: människan behöver se mer av litteratur och läsning.
Bilder på böcker, bokhyllor, litteraturmöten, läsare, skribenter.
Allt det här i sina instagramflöden, i sitt youtube-tittande, i sitt podcast-lyssnande.

Jag är den första att erkänna att jag påverkas enormt när människor lägger upp bilder på deras bokstunder. Det är riktigt så att jag känner ett sug efter att plocka upp en bok och sätta mig under filten med en gång.

Akut boklängtan, kan vi kalla det.
Andra människor kanske upplever det här suget när det kommer till bilder på resor eller mat.

För mig är det böckerna.
Det är alltid böckerna.

läsläs-blogg.jpg

Hett tips för året 2019: fyll ditt flöde med det som du själv vill ha mer av. Hett tips nummer två: må det vara böcker!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Öka läslusten — 10 konkreta tips

Många människor säger att de läser i perioder; under en viss tid kan de fullkomligt sluka en handfull böcker men under andra tidpunkter få eller inga alls. Det har förstås att göra med livssituation. Men också inspiration!

Jag har också varit en periodare av den här typen, men idag märker jag att min läsinspiration är på närmare 100 % hela tiden, vilket gör att läsning för mig snarare är en livsstil — inte bara en period.

Hur kommer det här sig? Jo, jag har skapat ett sätt att ta mig an litteratur som upprätthåller och spär på min läslust.

Låt mig därför dela med mig av tio tips för att öka läslusten!

läslusten2.png

1. HA MED DIG EN BOK. ALLTID

Jag går ingenstans utan en bok. Ja det är sant. Min tanke är att man aldrig vet när man är tvungen att vänta ett tag, och alla dom här oväntade väntetiderna (märklig ord-dubblering där) är utmärkta läsetider. Jag läser när jag sitter i vänterummet till tandläkaren, jag läser innan mitt träningspass börjar, jag läser när jag har lunchpaus ensam. Fastän det inte handlar om många sidor så är allt hemåt!

2. GOODREADS

Goodreads är en hemsida och en app som på många sätt kan liknas vid facebook för bok-communityn. Min vän M tipsade mig om den här i somras, och jag som tidigare varit skeptisk till sidan på grund av en oinspirerande webblayout (ack fördomar!) är nu heeelt fast. Jag har appen och uppdaterar den flitigt. Där inspireras jag, hittar nya böcker, nya författare och blir utmanad att läsa mer! Ni hittar mig där på mindysvenlin

3. KOLLA BOKHANDLAR

Jag är ofta inne på olika bokhandlars hemsidor (och inne i affärna förstås) för att se vilka böcker som  säljer mycket, vilka nyheter de har och vilka böcker som är på kommande. Webbsidor jag besöker ofta är boklund, svenska akademibokhandeln, finländska akademiska bokhandeln, adlibris och suomalainen kirjakauppa. 

bokinspo

4. KOLLA BIBLIOTEKEN

Aahh, att ha gott om tid att i lugn och ro strosa bland bibliotekshyllorna är världens bästa känsla. Om det här inte är för dig kan du kolla på bibliotekens hemsida: ofta sammanställer de listor på nyheter, mest utlånade och mest reserverade böcker. Vissa bibliotek har också en funktion som visar "böcker som den här" när du söker på en viss bok.

5. FÖLJ FÖRFATTARE OCH FÖRLAG

Det är spännande att följa med författares vardag och produktion på sociala medier. Förlag har alltid inspirerande flöden med massor med nyheter och härliga bokomslag att beundra (och eventuellt läsa innehållet i).

6. LÄS RECENSIONER

Jag föredrar att läsa recensioner efter att jag har läst en bok, för jag vill inte förstöra min egen läsupplevelse. Recensioner på mer okända böcker läser jag däremot gärna. Och ibland hittar jag riktiga guldkorn till böcker när jag läser en bokrecension där läsaren har lovordat en bok som jag annars inte skulle läsa. Recensioner läser jag på ÖT, VBL, HBL, DN och Svenska Yle.

7. TA DEL AV BOKBLOGGAR, -VLOGGAR OCH -PODDAR

Det finns enormt många bra bokrelaterade sociala medier där ute på flera olika språk. Följ bloggar som är intressanta (ping! Mindyjoy) och låt dig inspireras till läsning! Underbara instagramkontot åbokklubben inspirerar mig enormt till att läsa, bland annat, finlandssvensk litteratur.

bocker-blogg.jpg

8. SKAPA LÄSRUM

Jag har en speciell fåtölj som jag i princip endast sitter i då jag ska läsa. Fåtöljen för mig är förknippad med läsning och jag har skapat en vana att när jag sitter i den läser jag och det är det enda jag gör där. Jag lägger undan telefonen och andra distraktioner — det är mitt eget läsrum!

9. SKAPA LÄSTID

Med en fullspäckad vardag kan det kännas övermäktigt att hinna läsa. Jag läser helst ostört i timmar men i ingen värld någonsin är det möjligt (med hänvisning till punkt nummer ett). Men jag brukar tänka att jag ska ha en lästimme innan jag går och lägger mig, eller en lästimme efter jobbet. Det handlar sist och slutligen om att prioritera!

10.TA DIG ÖVER TRÖSKELN

Läsning kan kännas segt i början, och tröskeln till att plocka upp en bok kan kännas hög. Tröskeln kan antingen bero på en viss läs-ovana, men det kan också bero på att en bok känns lite "svår att komma in i" (det blir bättre, bara ge det tid!). Låt oss kalla det här för läströskel. Jepp, it's a thing. Men också den tröskeln blir lägre för varje gång vi plockar upp vår bok, om än för att läsa någon enstaka sida.

KOM IHÅG

Det är med läsning som med träning — den bästa läsningen är den som blir av!

lyriktips-blogg2.jpg

Jag önskar er riktigt sköna lässtunder!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

En plats som den där

Vi bytte en sorts värme till en annan, mycket mer tryckande, sådan. Som tur var är samtliga utrymmen i södern utrustade med AC, och jag kan tycka att värmen här på hemmafronten är mycket mer beklämmande än den i Cypern.

Och Cypern ja. Pafos. Vilket ställe! Vårt enda mål med vår resa vara att få koppla av, koppla bort och bara njuta av solen och sällskapet tillsammans. Det målet uppfylldes alldeles utomordentligt väl. 

Det förundrar mig att så vackra platser finns på vår planet. Att samtidigt som jag går här, just här i Finland, går någon annan just där på en plats som är otroligt vacker. Att samtliga platser existerar samtidigt. Och det slår mig också: vår plats just här är också alldeles underbar vacker. Lummig, grön och frodig till skillnad från en stor del av övriga Europa.

Men.
Lite mera om en plats som den här vi nyss besökte. Pafos, varsågoda:

WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.49.32.jpeg
WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.40.57.jpeg
WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.00.jpeg
WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.01.jpeg
WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.02 (1).jpeg
WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.02.jpeg
WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.03.jpeg
En förmiddag tog vi en billig buss in till centrum av Pafos och ett shoppingcenter med namnet Kings Avenue Mall. Jag har aldrig gått i så många butiker som samtliga representerar min klädstil! Man skulle tro att det resulterade i en helt ny garderob men tvärtom blev jag för överstimulerad och kunde inte förmå mig att förnya. Kanske lika bra så.

En förmiddag tog vi en billig buss in till centrum av Pafos och ett shoppingcenter med namnet Kings Avenue Mall. Jag har aldrig gått i så många butiker som samtliga representerar min klädstil! Man skulle tro att det resulterade i en helt ny garderob men tvärtom blev jag för överstimulerad och kunde inte förmå mig att förnya. Kanske lika bra så.

WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.04.jpeg
Skulle jag gifta mig igenmed samma man, förstås!) skulle det vara här!

Skulle jag gifta mig igenmed samma man, förstås!) skulle det vara här!

Och med den här vyn!

Och med den här vyn!

WhatsApp Image 2018-07-31 at 18.41.41.jpeg
Så här lyckliga efter alldeles undersköna dagar i vackra Pafos!

Så här lyckliga efter alldeles undersköna dagar i vackra Pafos!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Jag väljer boken

Det finns mycket som konkurrerar om nutidsmänniskans uppmärksamhet. Jag, och många med mig, kämpar med att använda tiden på ett medvetet sätt. I en diskussion jag nyligen deltog i behandlades just det här;  hur tiden bara rinner iväg när man börjar slösurfa på telefonen. Jag kan börja på instagram, skrolla tills jag är uppdaterad, klicka vidare, hitta en intressant sak att googla (oftast en sjukdom som jag sedan tror att jag lider av) och hamna på en massa olika nätsidor och det slutar med att jag köper en neonfärgad pilatesboll från Wish. Typ.

Jag håller med alla röster som säger att det efter en lång dag är skönt att bara stänga av alla intellektuella delar av hjärnan, och slappna av framför en IQ-befriad tv-serie. Alternativt att spela candy crush tills det enda man ser när man sluter ögonen är godisar som spränger (för att inte tala om ljudeffekterna man hör, om man mot förmodan har på ljudet!). Och jag ser absolut inget fel i det här, tvärtom tror jag att det är viktigt att få en motvikt till den stress och den tankeverksamhet som arbets- och studielivet kräver. Men jag tycker att det är skrämmande när man tänker att man "bara" ska gå in alldeles snabbt och kolla på instagram, och en timme senare fortfarande är kvar där eller på någon annan plattform.

IMG_2055.jpg

Ända sedan januari har jag fört en högst medveten kampanj med mig själv. Jag väljer boken. Trots att jag bara skulle vilja ägna mig åt något som inte kräver min koncentration eller tankeverksamhet. Jag väljer boken. Trots att jag bara skulle vilja ligga halvdreglande på soffkudden och se på New Girl. Jag väljer boken. Trots att jag har haft en krävande dag och vet att jag egentligen inte kommer att orka läsa mer än ett fjuttigt kapitel. Jag väljer boken.

Som modersmålslärare (svensklärare) är jag förstås bekymrad över hur människan har allt kortare koncentrationsspann, hur hon är van att få all fakta levererad på en och samma gång och inte på samma sätt kan låta fantasin flöda, samt hur hon är van med att det som läses är kort, gärna med många interaktiva möjligheter och helst i videoformat. Och jag vet ju med mig själv att det krävs en envishet och en stark inre motivation för att orka plocka fram boken efter en lång dag. För de andra alternativen är faktiskt lättare, men inte nödvändigtvis bättre. Och just därför väljer jag boken.

IMG_1740.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

I rörelse

Den här arbetsveckan går i resandets tecken. Mitt jobb tar mig till spännande nya ställen dit jag inte annars skulle bege mig. Jag har fått se härlig arkitektur, träffa fina människor, jag har gått på min första Runebergsfest, känt mig som Anastasia under kristallkronor och blivit inspirerad, så inspirerad.

Jag har börjat fånga ögonblicksbilder. Här är några från min senaste resa:

sunlight-blogg.jpg
ljuskrona-blogg.jpg
pori-blogg.jpg

Jag har tänkt på hur lätt ett nytt tillstånd blir ett normaltillstånd. Eller att säga att ett byte av tillstånd sker lätt är kanske fel uttryckt, men det blir det förr eller senare. När jag var heltidsstuderande tyckte jag att det var alldeles för mycket att har två föreläsningar på en dag. Jag tyckte det var orimligt att sluta klockan 17, och att ha regelbunden väckning klockan 05:45 var otänkbart inom ramen för min studierutin. Nu har jag en ny vardag med nya rutiner, och äntligen börjar jag känna mig van med min nya vardag (som inte helt stämmer överens med det scenario jag nyss målade upp).

För det handlar om perspektiv och referenser, om att vänja sig så att det nya blir det vanliga. Och till sist reagerar man inte på det som tidigare hade verkat otänkbart, orimligt och alldeles omänskligt. Ibland ser jag på någon med många bollar i luften  och tänker "Wow! Hur gör hon det?". Men kanske det ofta handlar om att vänja sig med det nuvarande tillståndet. Andra gånger handlar det mer om dårskap och brist på gränser och självbehärskning. Men det är en helt och hållet annan diskussion. En annan viktig aspekt att beakta, är ju också att vi alla har helt olika uppfattning om vad som är rimligt, vad vi orkar med och vad vi är kapabla till.

Som ni märker är det några halvtänkta tankar som jag delar med mig av i dag. Just nu är mina tankar i rörelse, liksom jag. Men häng med i varje fall. Det kan bli riktigt spännande att se vart vi hamnar.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.