Bokrecension: Britney Spears "The woman in me"

När min pappa kom hem från en Kanada-resa i slutet av 90-talet hade han med sig en CD-skiva åt mig.

Det var Britneys ”…Baby One More Time”. Den blev snabbt min favorit och jag dansade och mimade till alla låtar med stor hängivenhet.

Kort sagt: jag älskade Britney.

Därför var det ingen tvekan om att jag ville läsa hennes självbiografi, inte minst efter allt med #freeBritney rörelsen och det kontroversiella förmyndarskapet.

Denna biografi är skriven av Britney själv och skildrar hennes liv: från den tuffa uppväxten i Mississippi till att bli ”Queen of Pop” och en av de största offren för paparazzon.

Jag kände inte till så mycket om Britneys livshistoria innan så i den bemärkelsen gav denna bok nya insikter och en förståelse för hennes liv och karriär.

Men som litterärt verk finns en hel del att önska.

I boken finns många upprepningar, uppbyggnaden är stundvis rörig och språket talspråksnära. Boken hade varit förtjänt av ett mer strikt redaktionellt arbete för i nuläget är boken en samling personliga anteckningar och skildringar.

Det är förstås viktigt och värdefullt i sig, men samtidigt synd att Britneys drabbande livsöde får en lite halvdan paketering i denna bok.

Jag är ändå glad att jag läste.

Läs denna om du:
» är ett Britney-fan
» gillar drabbande och imponerande framgångssagor
» föredrar en medryckande berättelse framom en omsorgsfull utformning

Mitt betyg: 2/5

Har du läst? Är den på din läslista?

Min sommarläsning

Jag vet att en del människor är periodläsare.

Sådana som läser mest på långhelger eller semestrar.

Jag är också en slags periodare men snarare av kategorin “anti-semesterläsare”. Jag läser helt enkelt inte lika mycket på min ledighet som under vardagen.

Varför, måntro?

Läsning för mig är basföda. Det är min gröt, min fiskleverolja, min tandborstningsrutin. Läsning är en del av mitt vardagliga liv, min måndag till söndag.

När jag nu har semester märker jag att mitt intresse riktas mot mycket annat. Jag blir bland annat sugen på att se på filmer och serier (vilket jag annars inte brukar göra), städa i skåpen och hitta på evenemang.

Läsningen blir förvisso av i någon mån, men absolut inte i vanlig mån.

Inför varje semester har jag en föreställning om att jag bara ska läsa dagarna lång. Sommar efter sommar märker jag att jag inte gör det.

Jag är ingen semesterläsare.
And that is fine.

Men visst läser jag ändå. Med katt, helst.

Starta din egen bokklubb

Jag fick en fråga om jag kunde öppna upp lite mer om fenomenet bokklubb och ja det kan jag absolut!

Jag är givetvis ingen expert och det finns oändligt många sätt att förverkliga en bokklubb på. I det här inlägget tänkte jag ändå öppna upp lite om mina personliga upplevelser av att ha en bokklubb och hur jag gjorde för att starta upp en.

Så håll till godo, här kommer en bokklubbsguide!

1. Fundera på mål och målgrupp

Att ha någon slags riktning i ett tidigt skede är bra.

Fundera på ifall bokklubben ska ägna sig åt läsning i flera genrer eller till exempel bara inom en avgränsat område (t.ex. en fantasybokklubb eller en bokklubb för business eller personlig utveckling). Skapa dig en föreställning om vad som kunde vara bokklubbens mål och vem som kunde vara intresserad av att delta i din tänkta bokklubb.

2. Skaffa medlemmar

Det andra steget är förstås att skaffa medlemmar till bokklubben.

Jag började med att fråga av mina vänner och bekanta ifall de är intresserade av att delta i en bokklubb.

Ett bra tips är att också fråga personer som inte annars verkar vara läsande individer! Många människor är gärna med på nästan vad som helst så länge interaktion och diskussion ingår (jämför till exempel hemmaträning vs. gruppträning på gymmet).

I det här skedet kommer säkert en del människor att ställa frågor om bokklubbens natur och mål, och därför är det bra att du har någon slags tanke om hur bokklubben skulle förverkligas (punkt 1).

Bild från vår första bokklubbsträff. Sommaren 2019.

3. Etablera kontakt

När du har en grundtanke för din bokklubb och har hittat medlemmar är det viktigt att skapa ett forum för bokklubben. På vilket sätt kommunicerar ni? Har ni en Facebook-grupp? En Messenger-chatt? WhatsApp-grupp eller liknande?

När ni har en gemensam plattform är det lättare att börja förverkliga bokklubbandet.

Jag började med att bjuda in alla intresserade till en WhatsApp-grupp. Där spikade vi in en första träff utifrån en doodle-poll. Vi är igång

4. Lär känna varandra

Den första bokklubbsträffen kan fungera som ett “lära känna varandra som läsare”-tillfälle. Alla kanske inte känner varandra överlag och då är också en mer allmän presentation på sin plats.

På den allra första bokklubbsträffen inledde vi med en runda där alla fick fundera på och berätta om sig själva utifrån frågorna:

Hurudan är jag som läsare (när, vad, varför läser jag)?
Vad och vem läser jag (författare, genre)?
Finns det något jag ogärna läser?
Vad vill jag utveckla med mitt läsande?
Varför är jag med i en bokklubb? Vad vill jag få ut av det?
Favoritbok?
Vad läser jag just nu?

Godsaker på bokklubbsträff är aldrig fel. Det här var från vår julfest. Mums!

5.Etablera grundregler för bokklubben

Det andra som är bra att göra under den första bokklubbsträffen är att etablera en gemensam bas.

I min bokklubb har vi syftet att ”erbjuda ett lågtröskelforum för diskussion och samtal om böcker och litteratur”. Bokklubbens mål behöver absolut inte vara så här definierat och högstämt. ”Att samlas och prata om lästa böcker” är gott nog.

Det här med spelregler tycker jag att är viktigt. Vilken gemensam förståelse för bokklubbens hur, vad, vem och när har ni i bokklubben?

En konkret spelregel vi har är att vi strävar efter att alltid ha läst ut hela boken. Ifall någon inte har läst till slut är det ändå okej att prata om slutet på träffen. Det är alltså på egen risk att bli ”spoilad” om man inte har läst ut hela boken :)

Här är några andra frågor att tänka på gällande grundreglerna:

Hur = hur många böcker vill ni läsa? läser ni några kapitel och diskuterar eller läser ni hela verk och diskuterar? hur väljer ni böcker?

Vad = vilken typ av litteratur läser ni? finns det någon typ litteratur som ni inte läser? vilka krav har ni på böckerna som ni ska läsa?

Vem = vem är bokklubbsledare (om en sådan finns)? ordnar ni bokträffarna hemma hos varandra? hur fungerar det systemet? vem väljer böckerna som ska läsas? är det demokrati eller turas ni om med att välja?

När = hur ofta vill ni träffas? vill ni alltid ha en viss veckodag eller tidpunkt?

6. Lista upp böcker att läsa och välj en första bok

Under den första bokklubben är det också bra att namedroppa boktitlar så att ni har en lista att utgå ifrån.

Bestäm er för vilken bok ni vill börja med att läsa. Ifall någon är intresserad av att köpa kan ni samköra en beställning och kanske be om offert från en bokhandel.

Ifall ni är många som vill låna boken från biblioteket kan det vara klokt att se till så att tillräckligt många kopior finns och fördela böckerna så att ingen blir utan. E-böcker och ljudböcker är ju också alternativ.

Sen är det bara att boka in ett datum och börja läsa!

Från vår bokklubbsträff vid Vilja Medis utrymmen i december. Jag brukar inte alltid klämma på bokklubbsmedlemmarna fastän det ser ut så, haha.

7. Gör själva läsningen

Under själva läsningen är det bra att göra anteckningar. Särskilt om man läser i god tid innan träffen, detaljer kan lätt glömmas bort om de inte skrivs ned.

I min bokklubb har jag gett alla medlemmar ett likadant häfte med sitt eget namn på, och i den skriver vi ned anteckningar, citat och frågor som dyker upp. På det här sättet har vi alltid något att falla tillbaka på ifall diskussionen avtar.

Ibland uppdaterar vi varandra om läsningen i WhatsApp-gruppen där vi också kan ställa frågor eller helt enkelt avreagera oss vid behov.

Ibland är det svårt att veta vad man ska ta fasta på i en bok. Därför har jag också utformat en lista med frågor att tänka på vid läsning – både innan, under och efter läsningen. Den bjussar jag på här:

8. Håll den första "riktiga" bokklubbsträffen

Bokklubbsträffarna kan se ut på olika sätt.

Våra bokklubbsträffar siktar vi på att hålla två timmar och då har vi en struktur som ungefär ser ut såhär:

1. Vi småpratar och fyller på tallrikarna med snacks och kopparna med te, kaffe eller valfri dryck
2. Vi tar en runda där alla berättar vad de läser just nu och vad de har läst sedan senast vi sågs
3. Vi börjar med att prata rätt öppet om vår läsupplevelse av bokklubbsboken
4. Fri diskussion där var och en får dela med sig av reflektioner och tankar om boken (den här delen brukar ta mest tid)
5. De femton sista minutrarna ägnar vi åt att välja nästa bok och hitta en tidpunkt som passar

Under undantagstillståndet träffades vi också över internet. Gick hur bra som helst!

Några goda råd längs vägen

Hur många medlemmar?

Det här är givetvis väldigt varierande och långt beroende på medlemmarna och gruppdynamiken.

Jag tänker att tio personer börjar vara någon slags maxgräns, för blir det mycket större än så kan det bli en kamp om talturerna och framförallt en utmaning att hitta tidpunkter som passar alla. Men med det sagt tror jag ändå absolut att bokklubbar med fler än tio personer är fullt möjliga att förverkliga.

I min bokklubb är vi mellan 8-9 personer per träff.

Bokklubbsledare eller inte?
I min bokklubb är jag bokklubbsledare.

Det betyder inte att jag bestämmer allt men jag ansvarar för att påminna om bokklubbsträffar, fråga runt efter offerter om vi vill köpa in en bok och sköta allt det där praktiska så att bokklubbsmedlemmarna får fokusera på läsandet.

Jag tycker inte nödvändigtvis att en bokklubbsledare är ett måste, men jag tror det är bra att någon lite håller i trådarna så att inte bokklubben rinner ut i sanden eller börjar sakna struktur. Det går också bra att ha flera ledare, eller något slags rullande system från månad till månad.

Hur välja böcker
I vår bokklubb avslutar vi alltid med att diskutera vilken bok vi ska ta till näst. Här är det helt enkelt demokrati som gäller. Vi brukar försöka tänka på att få variation i det långa loppet och läsa brett och mångsidigt.

Vi planerar alltid böckerna två månader på förhand. Nu i juni beslöt vi redan vad vi läser i augusti, julimånadensbok valde vi i maj. På det här sättet kan man planera sin läsning långt i förväg. Diskutera er fram om hur ni vill göra!

Goodreads-grupp
På communityn Goodreads kan man skapa bokklubbsgrupper (endast via webbläsare, inte via appen). Där kan man pricka in datum för träffar och spara intressanta böcker i olika bokhyllor. Det här är ett bra sätt att samla alla förslag på bokklubbsböcker på ett och samma ställe.

I gruppen skriver jag också en sammanfattning av vår bokklubbsdiskussion och samlar våra vitsord för respektive bokklubbsbok. På det här sättet kan den som eventuellt missade bokklubbsträffen eller ansluter sig till klubben senare hållas uppdaterad om vad vi har läst och tyckt.

Vår senaste bokklubbsbok

Bra bokklubbsböcker
En bra bokklubbsbok tycker jag är engagerande, mångtydig och gärna lite utmanande. Vår första bokklubbsbok var Fredrik Backmans Björnstad och den väckte enormt mycket diskussion. Vi har också bland annat engagerat oss i Yaa Gyasis Vända hem, George Orwells 1984, Henna Johansdotters Glasvaggan och Sheila Hetis Moderskap.

Utvidga bokklubben
I januari läste vi Susanna Alakoskis Bomullsängeln och vi bokade också en ett gemesamt teaterbesök för att se Bomullsängeln som pjäs samma månad. Det var en fantastiskt rolig kväll där vi efteråt också diskuterade boken och pjäsen och deras beröringspunkter och skillnader.

I sommar ska vi ha en “bring your spouse or cat to the book club”-träff. Till den träffen har varje medlem läst en facklitterär bok tillsammans med sin karl/katt som vi diskuterar tillsammans. Samtidigt gör vi en kul grej av det och ordnar grillfest! Vi har också planer på att göra fler teaterbesök och kanske göra gemensamma biobesök med efterföljande diskussion.

Vetorätt

I min bokklubb har vi vetorätt. Om någon redan har läst en bok som vi eventuellt har tänkt läsa i bokklubben har den personen rätt att dra ett vetokort. Kanske finns det andra tillfällen där veto också är rimligt? Prata om det!

En bokklubb ska vara roligt!
Diskutera ständigt med varandra ifall tempot är för högt, ifall ni vill träffas mer sällan, ifall allting fungerar. Rak kommunikation är viktigt! Om det börjar kännas som stress och press att hinna läsa, eller om all annan läsning än bokklubbsläsningen inte hinns med kanske det är skäl att ändra på tempot.

SÅ!

Det var min utförliga guide till att starta en bokklubb.

Som sagt är det här inget one size fits all sätt, utan det är helt enkelt det sätt på vilket jag har förverkligat bokklubb tillsammans med mina härliga bokklubbisar.

Jag hoppas att du fick tips och inspiration inför att starta din egen bokklubb!

Är det något du undrar över?
Har du synpunkter på något av mina förslag?
Hör av dig i kommentarsfältet nedan!

Helst flera

Jag är född bokslukare.

När jag var barn plöjde jag bland annat igenom Tvillingarna och Kitty-böckerna (ni som vet, ni vet).

Jag minns att jag ofta läste flera böcker samtidigt och hade en slags bokstafett med mig själv.

Den gick till på det sättet att jag kunde läsa ett kapitel ur Tvillingarna #78 Kak-katastrofen (legendarisk bok!) för att sedan läsa ett kapitel ur Kitty och ödeslottets hemlighet och därefter varva med ett kapitel ur boken Hopptävlingen (också Tvillingarna, denna bok nummer 41) och så tillbaka till Kak-katastrofen.

Upprepa.

Jag förstår verkligen inte hur jag kunde hänga med i handlingarna i böckerna men jag minns att jag älskade detta bokrally.

Än idag läser jag flera böcker samtidigt. Jag är alldeles för ivrig med att plöja igenom mina bokhögar för att hålla mig till en bok åt gången. Jag blir rastlös om jag (av någon obegriplig anledning) bara får läsa en bok i gången.

Då sneglar jag bara längtansfullt på alla andra böcker och det tar ändå inte länge innan jag vänstrar med någon ljudbok.

Varför jag helst läser flera böcker samtidigt vet jag faktiskt inte.

Det enda jag vet är att jag älskar böcker och älskar läsning och inte kan sluta läsa. Och tur är det att jag absolut inte behöver sluta.

Förhoppningsvis aldrig någonsin.

Hur är det med dig - läser du sn eller flera böcker samtidigt?

Mycket skärm

I en handvändning blev våra liv betydligt mer digitalt.

Jag som aldrig har varit eld och lågor över skärmar i allmänhet har inte helt friktionsfritt anpassat mig till detta sätt att jobba.

Men

med det sagt vill jag också framhålla att jag är oerhört tacksam att ha dessa digitala möjligheter i dessa distanstider.

Att hålla kontakten med vänner, familj och bokklubb (!) är så rikt.

Just det, vi hade bokklubbsträff i veckan och det fungerade hur bra som helst över nätet.

Guld att ha bokklubb.

Mycket skärm numera. Mycket skärm men mycket kärlek!

Några av bokklubbisarna.

Kom igång med läsningen

I dessa tider är det utmärkt att hitta tillbaka till läsglädje och läslust.

Jag har tidigare delat med mig av tio tips för att öka läslusten men jag vill här utöka min lista.

Nedan alltså tre punkter du kan göra för att komma igång med läsningen i social distans-tider!

Ge ljudboken en chans

För ett år sedan tänkte jag “ljudbok — nej tack!”. Min erfarenhet av ljudböcker sträckte sig till att låna cd-skivor i biblioteket och somna på sängen när jag lyssnade till dem. (För att vakna upp XX minuter senare och vara helt borta i både det fysiska och narrativa rummet, så att säga).

När jag i år testade en gratismånad av en ljudbokstjänst kombinerade jag ljudboken med mina regelbundna promenader.

Och när jag kom hem från promenaden ville jag inte sluta lyssna. Jag lät ljudboken bli mitt sällskap medan jag drack mitt kaffe, kanske städade lite, tömde diskmaskinen.

Det finns tider då tystnad är viktigt att söka. Men det finns också mycket tystnad i vårt liv som vi kan (om vi vill) fylla med berättelser, ord och andra världar.

Ge ljudboken en chans!

Träna dig till läsning

I vår stimulifyllda värld är läsandets långsamhet inte alltid tilltalande.

Många föredrar att se på en tv-serie eller lyssna på en podcast istället. Vackert så. Men om du känner att du vill försöka ge boken en chans kan det vara bra att sätta tröskeln lågt till en början.

Ett konkret sätt att göra det på är pomodorotekniken. Det finns lite olika versioner men grundtanken är att jobba (= läsa) ett visst antal minuter, t.ex. 10, 15 eller 25 minuter och sedan pausa 5 eller 10 minuter.

Och grejen med dessa jobbminuterna är att de ska vara verkligt koncentrerade minuter. Inget telefonskrollande eller fjärrkontrollsblippande under lästiden. Börja kanske med några minuter och öka vartefter.

De gånger som jag har svårt att komma till läsning är det ofta för att jag är rastlös.

Det i sin tur beror ofta på att jag har vant mig vid att få allt levererat snabbt och utan anstränging (jag öppnar instagram-appen, startar en serie på netflix eller kollar på ett youtube-klipp).

Böckerna har ändå en charm som de ovanstående saknar, så träna dig till läsning!

Börja med en riktigt bra bok

Om du känner att din läslust är på botten kan det krävas en riktigt bra bok för att väcka den igen.

Det finns böcker som suger läs(livs?)lusten ur en (Röda rummet jag tänker på dig) och då behövs en liten första hjälp i form energiboost (energibook). (Många parenteser här).

Hur vet jag då vilken bok som är riktigt bra? tänker du förstås.

Det är en knepigare fråga.

Du kan till exempel utgå från en författare som du har gillat tidigare, läsa om en bok som du älskade när du var i din bokslukar-period, välja en bok som senare har blivit till en film som du tyckte om (spoiler: boken är alltid bättre) eller söka efter boktips på min blogg ;)

Några böcker som jag har gillat mycket:
Mariette Lindsteins Sekten på Dimön
Stefan Ahnhem Offer utan ansikte
Daphne du Maurier Rebecca
Håkan Nesser Levande och döda i Winsford
Fredrik Backman Björnstad
Carlos Ruiz Zafón Vindens skugga
Kaj Korkea-aho Gräset är mörkare på andra sidan
Jonas Hassen Khemiri Pappaklausulen
Suzanne Collins Hungerspelen
Hanya Yanagihara Ett litet liv

Hoppas du kommer igång med läsningen!

Februariböcker 2020

I februari har jag haft en gratismånad ljudbokstjänst och det har jag fullkomligt älskat.

Jag som har haft ett avigt förhållande till ljudböcker (för att jag ofta somnar eller blir försjunken i egna fantasier) har funnit, att så länge jag håller mig sysselsatt med till exempel hushållsysslor eller med en rask promenad kan jag lyssna i timmar.

Världens bästa grej är att diska långsamt och lyssna på ljudbok!

Här kommer en snabb överblick över mina februariböcker, varsågoda.

Håkan Nesser (2002) Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla. Är Håkan Nesser författaren med de mest udda boktitlarna? Svar ja. Det till trots är nästan alla hans böcker helt i min smak. Så också denna.

Sally Rooney (2019) Normala människor. Läste Rooneys debutroman i januari och fortsatte med den här i februari. Gillade helt okej men tyckte ännu bättre om Samtal med vänner.

Christel Sundqvist (2016) Vonne och Marie. Häftigt att läsa en roman som inte bara utspelar sig i min stad utan till och med på min arbetsplats (trots att det inte är explicit uttalat). Boken handlar väldigt lite om relationen mellan just Vonne och Marie men påminner om Heidi Hakalas bok Bara lite till fast med en huvudperson i medelåldern.

Matilda Gustavsson (2019) Klubben. SÅ intressant läsning om journalisten som grävde i Kulturprofilen och Forums verksamhet. Recension här.

Niklas Natt och Dag (2017) 1793. Den här förvånade mig över hur bra den var. En annorlunda och läsvärd historisk deckare. Recension här.

Monica Borg-Sunabacka (2019) 1918. En ungdomsroman om det turbulenta året 1918 i Finland. Fungerar bra för läsare i åldern 9-15. Häftigt att läsa om hur de riksomfattande händelserna utspelade sig i grannstaden Jakobstad.

Katarina Frostenson (2019) K. Också den här om Kulturprofilen och Forum men ur ett helt annat perspektiv, nämligen ur Kulturprofilens frus. Recension här.

Malin Kivelä (2019) Hjärtat. Lågmält och hjärtskärande om ett nyfött barn med en hjärtsjukdom. Maktlösheten och bergochdalbanan av känslor blev påtaglig. Läsvärd.

Mikael Niemi (2017) Koka Björn. Månadens bokklubbsbok. Också den här en historisk deckare men den här gången med prosten, vetenskapsmannen och botanikern Lars Levi Laestadius i huvudrollen. En härlig Sherlock Holmes och Watson-känsla över denna.

Rosanna Fellman (2019) Strömsöborna. Debutdiktsamlingen av den här Jakobstadsbördiga författaren. Dikterna är kvicka, uppenbarligen påverkade av spoken word-traditionen. Samhällskritiskt, vasst och onådigt. Jag gillar.

Elisabeth Acevedo (2018) The Poet X. Den här blev jag rekommenderad av min amerikanska vän. Prosalyriskt om att vara ung amerikan med Dominikanskt ursprung. Om hur människans ramar och gränser kan kväva och om emancipation och strävan efter frigörelse.

Niklas Natt och Dag (2019) 1794. Del två i den här Bellman Noir-serien. Började bättre än föregångaren 1793 trots att det tog ett tag att förstå varför boken inleddes med ett så långt avstick. Också den här läsvärd!

Fatima Bremmer (2017) Ett jävla solsken. En av de bästa böckerna i februari. Jag hade ingen aning om vem Ester Blenda Nordström var, men allt jag inte visste att jag ville veta om henne fick jag veta. Ett äventyr, välskrivet och väluppbyggt. Jag är så fasincerad och imponerad! LÄS!

Matthew Walker (2017/2018) Sömngåtan. Oerhört fascinerande om sömnforskning. Aldrig har något så vanligt blivit så spännande. På ett sätt livsomvälvande för mig.

Marie Lu (2011/2013) Legend. Året 2020 är uppenbarligen året jag läser dystopiska ungdomsromaner. Väldigt lik Hungerspelen fastän jag inte föll lika uppenbart för den här. Ändå spännande intrig — jag kommer absolut att läsa de övriga böckerna.

Vilken bok blev du nyfiken på att bekanta dig med?

Januariböcker 2020

Nytt år, nytt koncept!

Utöver mina läst på sistone inlägg kommer jag också att sammanställa en miniversion av det jag har läst under månaden.

Vi är ju redan inne i februari nu och jag får blicka tillbaka över januarimånadens bokskörd.

Så här såg den ut:

Håkan Nesser (1993) Det grovmaskiga nätet. Jag har som mål att läsa mera Nesser under 2020. Det här är första delen om van Veeteren. Inte så där typiskt rå och brutal som deckare i vår samtid, snarare en skön intellektuellt stimulerande detektivroman.

Marit Kapla (2019) Osebol. Den här är maffig till sitt omfång och fin till sitt innehåll. Kapla har intervjuat de kvarvarande människorna i en utdöende stad. Hög igenkänningsfaktor och fascinerande livsöden. Längre recension hittar du här.

Sally Rooney (2017) Samtal med vänner. Den här boken stör och berör, som alla goda romaner ska. Jag störde mig på pretentiösheten, huvudkaraktären Frances ständigt kyliga sätt men berördes över de träffande beskrivningarna över samtidsmänniskan livsvillkor. Längre recension här.

J. M Coetzee (1999) Onåd. På ett plan handlar den här om en universitetslärare i Sydafrika (efter apartheid) som har en affär med en studerande. Affären uppdagas och han flyttar till landet för att bo hos sin dotter som har en hundfarm. På ett annat plan handlar den om ras, makt, skam, apartheid och våld mot kvinnor.

Suzanne Collins (2008) Hungerspelen. Det här var min favorit under hela januari. En dystopi som inte alls förskönar våld bland barn och unga som jag först trodde. (När den här kom ut för tio år sedan trodde jag den handlade om anorexi, så fel man kan ha!). Recension här.

Paulo Coleho (1908/1995) Alkemisten. Meh. Hade inte läst något av Coelho tidigare. Är inte jättetaggad på att göra det heller efter den här som ändå verkar vara “hans mest hyllade”. Recension här.

Astrid Lindgren (1973) Bröderna Lejonhjärta. Jag försökte läsa den här som högläsningsbok med Sam, men grät efter sida två så det företagandet gick inte så jättebra precis. Fantastisk klassiker med tidlöst, gripande innehåll. Ett måste att läsa!

Håkan Nesser (1994) Borkmanns punkt. Projekt “Läsa Nesser” fortlöper med del två av van Veeteren. Den här litelite sämre än den första, men också den en intellektuell njutning.

Suzanne Collins (2009) Fatta eld. Hungerspelen del II. Jag gillar intrigen i den här ännu bättre än i den första boken, men huvudkaraktären Katniss aldrig sinande patos och rättvisekänsla blir mig lite väl mycket. Hade önskat mig en lite mer mångbottnad personlighetsskildring.

Yrsa Daley-Ward (2014) Bone. Fick den här diktsamlingen av min vän Dominique från Boston. Jag gillar den enormt och stör mig på min dåliga kulturella kompetens: hade svårt att förstå en hel del intertexter och anspelningar.

Karin Erlandsson (2019) Alla orden i mig. Provocerande och hänförande om text och skrivande. Recension här.

Mohsin Hamid (2017) Exit väst. En bok om dörrar till nya världar, nya liv. Om flykt och rädsla, rotadhet och främlingskap. Lågmäld och läsvärd. Recension här.

Helle Helle (2016) Om du vill. En man och en kvinna tappar bort sig på en löptur och blir tvungna att ty sig till varandra för att överleva. Om liv som delas, vad man väljer att berätta vid människomöten, hur naturen uppfattas av nutidsmänniskan. Den hade goda förutsättningar men faller platt för mig. Läs den ändå, om du vill.

Suzanne Collins (2010) Revolt. Galet mycket hatkärlek till att läsa den sista boken i serien. Älskade varje sekund, hatade att varje sekund var ett steg närmare slutet. Helförtjust i den här serien. Läs! Läs!

Tomas Sjödin (2011) Tusen olevda liv finns inom mig. [Ugh vilken bildkvalitet!]. En präst lämnar hem och hus för att slutföra ett projekt efter sin framlidna fru. En bok om att sörja, förtränga, hitta ny vänskap och ny tändning också på ålderns höst. Gripande vackert.

Har du läst någon av ovanstående?

Fanns det någon bok som du blev intresserad av att läsa?

Bokåret 2019

Det är den sista dagen på 2019.

Eftersom jag redan har gjort en summering av årtiondet 2010 tänkte jag inte ägna mer inlägg åt liknande.

Istället vill jag ägna det här inlägget åt min favorit: böckerna.

Förra året beslöt jag att börja fotografera pärmbilder på de böcker jag läser, och slutresultatet blev ett härligt maffigt bokgalleri och samma sak ville jag göra i år.

Inledningsvis kan jag säga att jag är uppriktigt förvånad över den mängd böcker jag har haft möjligheten att läsa i år: jag landade på en siffra på 130 böcker!

Det är långt mer än jag själv hade tänkt eller ens kunnat ana med mitt mål på 100 böcker.

Jag har läst enormt mycket bra grejer det här året. Till min stora glädje har jag läst en hel del ungdomslitteratur vilket hittills har varit en bristvara i mitt läsförråd. Jag har också läst böcker av författare från andra världsdelar är Europa och Nordamerika vilket jag strävade efter under 2019.

Så, bästa läsare, här är mitt färgsprakande bokår 2019, varsågoda!

Min bästa bok i år? Lätt: alla böcker av Carlos Ruiz Zafón. Börja med Vindens skugga och sen är du fast!

Hittar du någon som du blir nyfiken på?

Recension på samtliga böcker hittar du
på min Goodreadsprofil

Ack lyckan

Böcker hörni. Världens grej.

Under hösten har jag fått prata ungdomslitteratur, dystopi, novell och facklitteratur. Ett fint saldo. Med fina människor.

Att ha en kontext för att prata bok har varit en livslång dröm. Jag är så glad att drömmar ibland inte behöver vara längre bort än ett hej nu kör vi.

I detta slaskväder lade kvällens bokträff en underskön guldkant på min sörjiga tillvaro.

Ack lyckan över böcker. Världens grej.

En del av bokentusiasterna. Foto: Sofia Ylimäki-Lindqvist.