böcker

Motsatsen till FOMO

På något plan kan jag förstå begreppet FOMO (fear of missing out, alltså rädslan att gå miste om något evenemang eller liknande), men ändå kan jag inte alls relatera till det i mitt liv.

Jag skulle snarare säga att jag lider av motsatsen till FOMO, någon sorts FONC — Fear Of No Chill. Rädslan för att göra för mycket på bekostnad av den ovärderliga vilan.

De här tankarna nås jag inte alls osökt av när jag läser Linus Jonkmans bok Själv — kraften i egentid. Han skriver mycket som sätter igång tankeverksamheten hos mig. Han skriver också en del som jag inte direkt håller med om, men jag vaskar guldkorn.

Han skriver bland annat:

Egentligen är det ganska upprörande att så få vågar stå upp för sitt behov av egen tid. Det sociala anses så självklart att du betraktas som en kuf om du tackar nej. Undrar om hon är deprimerad? tänker folk. I dagens samhälle är det viktigt att ha en anledning till att tacka nej, något som arrangören kan acceptera. När någon frågar vad du ska göra i helgen och du svarar “ingenting”, uppfattas det vanligen som att du är tillgänglig. “Okej, vad bra! Då kanske vi kan komma över på lördag?” Detta är inte en logisk tolkning egentligen. Du kanske faktiskt har bestämt dig för att göra ingenting och att detta är din plan för helgen
— Linus Jonkman: Själv — kraften i egentid (2016, s. 67)

Att ha helger när jag kan svara ingenting när någon frågar om mina planer är enormt viktigt för mig. Det stör mig inte att se bilder på vad mina sociala medier-vänner gör på sina helger. Jag lider inte av FOMO.

Jag lider av motsatsen.

EF624B39-3FD9-477B-9D55-84D6A0A3A668.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Om semesterläsning

Aldrig har jag sett så många erbjudanden på billiga prenumerationer på bokstreamingtjänster som nu.

Men det är ju föga förvånande för semestertider brukar vara frodiga tider för litteraturintag.

Folk läser aldrig så mycket som på semestern.

Alla utom jag.

Jag ligger rejält under mitt genomsnitt i läsningsväg den här månaden. Det är inte så att jag får press eller känner krav av mitt undermåliga bokintag, det är helt enkelt ett kallt konstaterande.

Så vad beror detta märkliga fenomen på?

Egentligen är det ganska logiskt. Läsning är en av mina många basfödor i livet. Det är min rutin, mitt ständiga andningshål i en jäktig tillvaro.

Läsning för mig är vardag. Semester är inte normal vardag och följaktligen har det inte blivit lika mycket läsning under semestern.

Synd, kan man tycka. Särskilt med tanke på de fina bokstreamingserbjudanden som jag nås av.

Men å andra sidan: hellre läser jag mycket under elva månader och mindre under en månad än tvärtom.

Men det har verkligen inte varit fel på läsvädret! Här en regnig dag med Linda Olsson. Klagar inte.

Men det har verkligen inte varit fel på läsvädret! Här en regnig dag med Linda Olsson. Klagar inte.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: ny litteratur

Eller ny och ny, men inte några gamyler i alla fall.

Här har jag samlat mina tre senaste lästa, samtliga nästan lika långa men alla väldigt olika. Håll till godo och låt er inspireras!

IMG_5981.jpg

Sarah Perry (2016/2018) Ormen i Essex

Jag slukade inte den här romanen, den slukade mig.

När jag började läsa den kändes det som att stiga i kvicksand och långsamt sjunka ner i ett hänförande mysterium. Jag kunde inte sluta läsa.

Det är ett rikt galleri av karaktärer som förekommer i den här romanen som kretsar kring 1800-talets Essex där mystiska ting börjar äga rum — människor och föremål börjar försvinna och djur dör under oklara omständigheter.

Att de här händelserna sker samtidigt som rykten, om ett ormliknande väsen lurar under vattenytan, börjar florera gör förstås allting mycket mer dramatiskt. Plötsligt befinner vi oss i en fullskalig Lochness-odjuret-konspiration och jag har inget emot det. Absolut inget.

I boken är min favoritkaraktär änkan Cora, som för mig blir en slags kontamination mellan Strindbergs Fröken Julie och Nora i Ibsens Et Dukkehjem. Hon är naturnära, orädd och en kvinnosakskämpe trots att samhället är allt annat än förstående.

Perfekt sommarläsning!

IMG_6013.jpg

Mattias Edvardsson (2018) En helt vanlig familj

Den här hade jag inga höga förväntningar inför, jag tänkte väl att det var ännu en mordhistoria. 

Så fel jag hade. 

Boken har underrubriken ”En roman om ett brott” och det är mycket lämpligt. För trots att ett mord äger rum, är det inte en mordutredning, med kriminalkommissarier och poliskår, som är i centrum.  

I huvudsak handlar den här boken, som titeln förtäljer, om en helt vanlig familj. Trots att allt till synes borde vara hur bra som helst bubblar hemligheter under ytan. De här aspekterna, och familjemedlemmarnas redogörelse av dem, är minst lika intressanta som själva mordet.

Boken är skickligt uppbyggd utifrån de tre familjemedlemmarnas perspektiv som med ett trovärdigt språk berättar sin syn på mordhändelsen och livet i allmänhet. Jag måste läsa hela boken för att få en heltäckande bild. 

Den här var över mina förväntningar. Läs den! 

IMG_6051.jpg


Laurent Binet (2015/2019) Språkets sjunde funktion

Roland Barthes, känd litteraturforskare och semiotiker, dör i en bilolycka. Omständigheterna kring hans död är emellertid så suspekta att kriminalkommissarie Bayard misstänker att det inte alls handlar om en olycka — snarare ett mord.

Barthes lär ha varit något stort till, och med revolutionerande på spåren, nämligen språkets sjunde funktion. Vilken den är och varför den funktionen är något som frammanar död och elände är förstås något som avslöjas i boken. Inte här.

Det här varje lingvists och litteraturvetares dröm i romanformat. Aldrig förr har jag med likadan iver förkovrat mig i språkfilosofiska utläggningar och metaspråkliga diskussioner.

Det är en enormt krävande bok, mina fleråriga studier i språk och litteratur hjälper en hel del — men jag hänger definitivt inte med i alla vetenskapliga vändningar.

Det oaktat är det en bok jag läste med stor glädje, för visst är det en fröjd att umgås med Foucault, Kristeva och Butler!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Älskade loppis

Att besöka nejdens second hand-butiker, loppisar alltså, är min not-so-guilty-guilty-pleasure.

Jag märker att en allt större del av mina ägodelar, särskilt kläder, är begagnade och det gläder (kläder) mig. Jag älskar att strosa bland udda, märkliga, härliga ting och kläder. Allt är så mycket mer intimt och personligt i loppisar i jämförelse med stora varuhus.

Trots att loppis enligt mig är det bästa som finns, existerar det ändå personer som inte alls är så sålda på loppisar. De hävdar att det på loppis endast finns gamla, nötta föremål — skräp i princip. Och så luktar det illa. Loppor får man säkert också.

Till er vill jag säga: köp inte de nötta och överanvända gamla sakerna då.

Visst finns det mycket på loppisborden som jag själv aldrig skulle sälja, än mindre köpa, men bortse från alla sådana föremål och välj att se guldkornen istället. Vilka skatter det kan finnas!

Och för att riktigt ge er alla en riktigt loppis-pepp har jag här plockat fram några guldkorn i min loppisfyndssamling.

IMG_6022.jpg

Böcker är det som jag köper mest av på loppis. Kan inte fatta att människor säljer bort sådana här skatter till barnböcker för några ynka eurosar. Senast i tisdags köpte jag Stora Emilboken för ynka sex euro — normalpris är väl närmare tjugolappen.

IMG_6024.jpg

Bilden ovan: Boken All Nordens lyrik är ju ett imperativ för modersmålslärarmindy. Och så är den hur snygg som helst i bokhyllan. Bredvid den ser du Selma Lagerlöfs Jerusalem i två band med gulddetaljer.

I bilden nedan ser ni lite gott och blandat i litteraturväg. Lite Runeberg, lite klassiker och lite annat. Helt som jag vill ha det

IMG_6026.jpg
IMG_6025.jpg

Prylar. Jag älskar att ha små detaljer i mitt hem.

Jag tycker det är precis sådant som ger det där lilla extra till ett bord eller en hylla. Bilden ovan innehåller två psalmböcker från 1940-talet, rörande fint. Ovanpå dem en kikare som inte bara är snygg utan också fungerar utmärkt!

De tre blåfärgade böckerna staplade på varandra är Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar (kostade 50 cent!), en gammal andaktsbok och Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen i en läcker, mönstrad utgåva. Längst till höger lite lyrik, bland annat Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga i prima skick som jag köpte för två euro.

Nedan lite mer grejer som jag har fyndat (inte bomullstussarna, sminkborstarna och det gröna i vasen, dock)

IMG_6045.jpg
IMG_6044.jpg
IMG_6027.jpg

Ovan, min favoritkofta av märket Tiger of Sweden. Skulle troligtvis aldrig köpa en sådan här ny men den här fick jag för under tjugo euro. Underbar kvalitet och färg.

Nedan, en härlig kjol (som ser så ledsen ut där den hänger snett) och en härligt vårig kofta och en spetströja.

IMG_6028.jpg
IMG_6029.jpg
IMG_6030.jpg
IMG_6031.jpg

Ovan, två svartvita tröjor som jag använder ofta. Den till höger dessutom i märket Mads Nørgaard — min go to tröja, passar med allt!

Nedan, två shorts som jag kommer använda rejält ofta på sommarens (förhoppningsvis) varma dagar.

IMG_6038.jpg
IMG_6042.jpg
IMG_6046.jpg

Ovan, en annan go-to tröja, så stilren och användbar (lite skrynklig på bild men väldigt fin på!). Älskar färgen på jackan nedan och sist men inte minst: Marimekko tygkassen. Bor i den.

IMG_6047.jpg
IMG_6048.jpg

Blev du taggad på att göra en loppisrunda?

Vilket är ditt bästa loppisfynd?

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

En lista om böcker

Mitt huvud är, om möjligt, ännu mer insnöat på böcker än vanligt i och med min härligt fina bokhylla som påminner mig om alla de fina, kloka och underbara böckerna i mitt liv.

För att hylla min bokhylla valde jag att fylla (I don’t mean to rhyme but I do it all the time) i Sevendays blogglista om böcker, varsågoda!

Sevendays blogglista om böcker

Böcker för mig är: (Stön vilken enorm fråga att börja med.) Böcker är liv, massor av liv och massor av andra världar att utforska. Böcker är min livlina och samtidigt min förankring i nuet som min verklighetsflykt.

Just nu läser jag: En helt vanlig familj av Mattias Edvarsson och Språkets sjunde funktion av Laurent Binet. Båda erbjuder mycket, mycket njutningsfull läsning.

En perfekt läsplats är: en skön länstol vars ryggstöd går att luta bakåt, omringad av god belysning, en varm filt om fötterna och en kaffe- eller tekopp nära till hands. Som av en händelse råkar vi ha just en sådan här läshörna i vårt hem.

Att läsa i solen är för övrigt en överskattad utopi — det är genomsvettigt, obekvämt och något saknas eller blåser iväg hela tiden. Eller så gästas man av måsskit i huvudet.

Min bokhylla. Gör mig alltid lika glad.

Min bokhylla. Gör mig alltid lika glad.

En bok som alla borde läsa: att välja en bok är som att be en förälder säga vilket av sina barn hen älskar mest. Orimligt och förskräckligt. Jag väljer därför att nämna några stycken läsvärda: Björnstad av Fredrik Backman, Bruna flickor av Koko Hubara och Utvandrarna av Vilhelm Moberg.

Pappersbok eller e-bok: Pappersbok! Alla gånger. Har också läst på ipad och lyssnat på ljudböcker men det finns något särskilt i bläddrandets dramaturgi och känslan av att hålla i en fysisk bok som är oslagbar.

En bok jag kan läsa flera gånger om: Mod att vara sårbar av Brene Brown, Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón, Tomas Tranströmers Samlade dikter och prosa 1954-2004

Mina favoritförfattare: Tomas Sjödin, Fredrik Backman, Linda Olsson, Kaj Korkea-aho

Det här skrivs det alltför lite böcker om: andligt våld och psykisk misshandel

Den bok som berört mig mest är: Tre böcker som har berört mig på väldigt olika sätt är Is av Ulla-Lena Lundberg, 1984 av George Orwell och Bibeln

I sommar ser jag fram emot att läsa: Hamilton Beach av Linda Olsson och Allt jag fått lära mig av Tara Westover

Fastän jag hämtade ut den här för flera veckor sedan har jag dragit mig från att läsa den. Det finns något ljuvligt i tanken att ha en oläst bok av Fredrik Backman i hyllan. Den karamellen vill jag suga på ännu ett tag.

Fastän jag hämtade ut den här för flera veckor sedan har jag dragit mig från att läsa den. Det finns något ljuvligt i tanken att ha en oläst bok av Fredrik Backman i hyllan. Den karamellen vill jag suga på ännu ett tag.

Det var min boklista det. Jag hoppas ni fick lite läsinspiration och förhoppningsvis några nya författarnamn och fina boktips!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Mitt smultronställe

Jag minns fascinationen.

Jag minns fascinationen när jag för första gången fick stiga in i det alldeles nybyggda biblioteket i Karleby. Jag minns hur enormt det kändes för en Mindy, knappt högre än en skumsläckare. Hur mäktigt det var med högt i tak och massiva fönster.

Vart jag än såg fanns hyllor fyllda med böcker, böcker, böcker. Jag var fem år och jag fullkomligen älskade böcker.

Så fort jag lärde mig läsa var det bästa jag visste att sitta i mina föräldrars bil och läsa reklamskyltar som seglade förbi när vi körde genom stan. Och veckans höjdpunkt var förstås att låna hem ett tjog böcker att bläddra i och läsa om och om igen.

WhatsApp Image 2019-05-08 at 21.13.55.jpeg

Fortfarande är biblioteket mitt favoritställe trots att Karleby har bytts ut mot Vasa stadsbibliotek. Närhelst jag har lite dötid att öda ser jag till att pallra mig hit, till den här stolen, med den här utsikten.

Ibland läser jag, ibland lyssnar jag på en podcast och ibland sitter jag bara och beundrar och fantiserar om alla böcker jag kanske, kanske inte, kommer att läsa.

Och det bästa är att allt är gratis.

Bibliotek är bäst. Helt klart mitt smultronställe.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Att ha en bokhylla

Igår kom den då.

Min dröm i paketformat med hemleverans.

Jag har alltid drömt om att ha en stor bokhylla, helst så hög att man är tvungen att använda stege. Min favoritfilm som barn Skönheten och Odjuret och därifrån fick min bokhyllsinspiration sin början i tiderna.

Ja, en bokhylla full av böcker och inredningsdetaljer som berättar om vem just jag är, är något som längelänge har funnits på min önskelista. För finns det någon mer personlig möbel än en bokhylla?

Jag valde en trofast och stilren bokhylla från ett mainstream varuhus.

Visst finns det många läckra, tjusiga (och svindyra!) designbokhyllor i häftiga former och färger — men eftersom jag vill att själva innehållet i hyllan, framom hyllan själv, ska få tala valde jag en relativt simpel möbel för att framhäva bokhyllans väsentliga. Dessutom gillar jag att den här bokhyllan har många möjligheter att utvecklas, expandera och förändras med tid.

Vissa väljer att till den här bokhyllan ha dörrar i antingen heltäckande trä eller i glas för ett mer vitrinskåpsaktigt utseende — och det tycker jag är ursnyggt!

Under åren som jag har suktat och drömt om att ha en egen bokhylla har jag emellertid utvecklat en hel bokhyllsfilosofi, och det är följande: jag vill att mina gäster ska känna att de fritt får gå och bläddra i böcker, glädjas över nya läsfynd och frimodigt låna böcker av mig.

Dörrar är snygg men exkluderande. Jag vill att min bokhylla ska få kännas lite som ett bibliotek. Öppet, fritt och tillgängligt.

Och ja.

Jag grät igår när alla hyllor var på plats och min favoritmöbel äntligen började ta form. Det var så fint.

Välkommen in till Mindys bokhylla!

Inte alls min bokhylla, det här bokhyllan finns i den härliga butiken Gros. Bilder på just min bokhylla får ni när det börjar vara klart (blir det någonsin det?)

Inte alls min bokhylla, det här bokhyllan finns i den härliga butiken Gros. Bilder på just min bokhylla får ni när det börjar vara klart (blir det någonsin det?)

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

I väntan på vintern

Många, många är vi som har väntat på att vintern ska komma.

Inte då i meteorologisk bemärkelse utan i symbolisk, ska vi säga idiomatisk bemärkelse. Winter is coming är nämligen ett känt uttryck i serien Game of Thrones, vilken har säsongspremiär i natt (!!!)

Jag har väntat i två år på den här dagen och äntligen, äntligen!

Medan andra finländare med bestörtning läste om sannfinländarnas många röster i riksdagsvalet och damlejonens svidande ishockeyförlust i dagens tidning har jag varit mest bestört över nyheten att streamingtjänsten, i vilken Game of Thrones visas, hade totalcrashat.

Nå.

Till skillnad från de två övriga händelserna gick den här åtminstone att åtgärda. De övriga två är det lite värre med.

Under de här två åren, mellan säsong sju och åtta, hann jag med mitt uppdrag att läsa de fem utkomna böckerna i serien i väntan på bok sex och sju. Dessutom har jag också hunnit börja läsa en bok som handlar om själva världen, ätterna, krigen och det förflutna i Westeros med omnejd där serien utspelas.

*Nördvarningsklockorna går heta*

Det är en massiv historia till bok; jag mätte att jag får fyra pocketböcker att rymmas på en sida i den här bjässen. Men det är otroligt intressant!

För några inlägg sedan skrev jag att jag alltid har en bok med mig i väskan, det är däremot aldrig den här.

WhatsApp Image 2019-04-15 at 15.31.04 (3).jpeg
WhatsApp Image 2019-04-15 at 15.31.04.jpeg
WhatsApp Image 2019-04-15 at 15.31.04 (1).jpeg
WhatsApp Image 2019-04-15 at 15.31.04 (2).jpeg

Jag har glädjen att dela säsongsstarten med några andra av mina ivriga Game of Thrones-anhängare till vänner i Vasa.

Jag hoppas på mycket intrigmakande, många oförutsedda händelser, några jump scares och många tappa-hakan-i-ren-förvåning-moments.

Winter is here.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Alltid med mig

Utöver telefon, nycklar, läppomada och tuggummi finns det en annan sak jag alltid har med mig i min väska.

Och det är en bok.

Ja, jag ser alltid till att ha med mig en bok när jag rör mig utanför vårt hem. Och det är så himla praktiskt att alltid ha något läsbart nära till hands, för man vet aldrig när man har lite dötid att öda. Att ha en bok med mig är också mitt sätt att undvika att telefonen blir min go-to närhelst jag har tråkigt eller lite överlopps tid.

Jag brukar till exempel sitta och läsa när jag väntar på en tid till läkaren, frisören eller fysioterapin.

Jag brukar läsa när jag är tidig till ett gympass och väntar utanför salen. Jag brukar läsa när jag är ensam i kafferummet på jobbet och det inte finns annan intressant lektyr. Jag brukar också läsa om jag ska vänta på någon på stan och är lite väl tidig (ett bra alternativ för att slöshoppa!).

En bok alltid med mig i väskan — världens grej!

Det märkliga är att folk har verkligen stirrat på mig när jag har suttit och läst i det offentliga. Det här förvånar mig enormt för det finns människor som går eller till och med springer medan de skrollar på telefonen.

Att se en sittande, läsande människa skulle ju således inte behöva förvåna någon i dagens värld. Men det gör det.

Men jag bryr mig inte, för läsning är coolt 8)

Bild från idag när jag väntade på Samuel utanför hans jobb. 10 minuter utsökt billäsning!

Bild från idag när jag väntade på Samuel utanför hans jobb. 10 minuter utsökt billäsning!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Ett stort åtagande

Projekt läsa alla Game of Thrones innan sista TV-säsongen börjar (i mitten av april) framskrider segt och med fördröjning. 

Men ändå framskrider det någotsånär.

Huh, det känns verkligen som ett stort åtagande att ta sig an de här massiva tegelstenarna till böcker. 

Men visst får jag konstatera att få böcker lämnar mig med en lika stor känsla av tomhet när jag väl har läst klart. 

FullSizeRender.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.