Bokrecension: Isabel Allende "Violeta"

Alltså vilken läsresa denna roman var!

Jag var helt betagen av denna och den fick mig båda att fnissa och gråta. En solklar femma!

Romanen är skriven som ett långt brev av Violeta till sitt barnbarn Camilo.

Violeta föddes under brinnande pandemi år 1920, och dör hundra år senare, mitt under en annan brinnande pandemi. Under bokens gång tar vi del av hennes liv: männen, vännerna, familjen.

Jag uppskattade romanen för den öppnade upp mina ögon för Sydamerika och Chile; dess historia, politiska situation och de turbulenta händelser som har skakat om landet och kontinenten.

Språket var utsökt och den varma berättarstilen fångade mig från första stund. Violeta delar med sig av sitt decennium långa perspektiv på livet, kärleken, åldrandet, kroppen, sorgen, människan och jag suger åt mig av varenda ord.

Få ting provocerar mig lika mycket som människor som säger ”jag läser inte romaner för då *lär* jag mig inget”. Med all respekt kan du som någonsin har yttrat det kan med fördel plocka upp denna bok och långsamt äta upp dina ord. ;)

Det här är en bok som långsamt men säkert får en att komma att älska huvudpersonen Violeta och människorna i hennes liv.

En bok att ryckas med i, helt enkelt.
Strålande bra.

Du kommer att älska ”Violeta” om du:
» uppskattar gripande livsöden
» vill att romaner får vara allmänbildande
» gillar att leva in dig i berättelser

Mitt betyg: 5/5

Omslaget är såå fint och nu är jag väldigt ivrig över att ta mig an ”Andarns hus” av samma författare!

Läs denna!

Lägger du till den på läslistan? Har du redan läst – vad tyckte du?

Vem som helst

Jag har läst boken Knutby inifrån – så förvandlades pingstförsamlingen till en sekt.

Det var minst sagt omskakande läsning.

Boken är författad av reporter Annika Sohlander, och i den berättar Peter Gembäck om livet inifrån sekten.

Till skillnad från många andra böcker om sekter problematiserar den här boken temat ytterligare då den gör gränsen mellan offer och förövare allt annat än tydlig och svartvit.

Peter Gembäck var pastor i församlingen och berättar öppet om hur också han bidrog till tystnadskulturen och till de osunda beteenden som ägde rum i det parallella universum som sekten var. För sekter blir alltid parallella universum där det absurda och befängda långsamt normaliseras.

Att läsa den här boken är i sanning upprivande läsning men det är framför allt viktig läsning.

För jag tror att det är alldeles för lätt att skaka på huvudet och tänka “vilka stolpskott” som går med på att behandlas och behandla andra människor på sättet som beskrivs i boken.

Men grejen är att ingen vaknar upp en vanlig dag och tänker “idag ska jag bli medlem i en sekt”. Det är något som sker stegvis, med förrädiskt små steg i en osund riktning. Därför kan vem som helst bli offer för sekter eller sektliknande beteenden i såväl föreningar/församlingar som i människorelationer.

Och därför, om så bara därför, ska du läsa den här boken.

För kunskap och medvetenhet är det bästa vi kan göra för att förebygga.

(Du kan även läsa den drabbande romanen om händelserna, men var då medveten om att den – trots ordentligt researchad och baserad på de verkliga händelserna – är fiktion och inte fakta som i Knutby inifrån.)

Augustiböcker 2020

Min augustimånad var ett tapper försök att få rutin och vardag att rulla igen.

Läsningen har blivit om inte lidande så åtminstone nedprioriterad. Men det är riktigt okej det. Ibland är annat i livet högre upp än läsning.

Här följer min månatliga uppdatering om vilka böcker jag har läst. Överlag var min augustimånad kanske den svagaste månaden hittills då jag ser på vilka vitsord jag har gett mina böcker. Men vissa guldkorn hittas alltid.

Men nu, augustiböckerna!

Holly Ringland (2018/2019) Berättelsen om Alice Hart. Den här boken har det vackraste omslaget och de vackraste sidorna. Boken handlar om Alice Hart som växer upp med sin mormor som äger en trädgård där Alice lär sig tala blomsterspråket. Boken handlar om saknad, skuld och familjehemligheter och den kan läsas som en utvecklingsroman.

Richard Roper (2019/2020) Hundra skäl att leva. En annorlunda roman om en man som jobbar med att leta upp eventuella släktingar till avlidna personer. Samtidigt en bok om att dra en liten vit lögn som får ödesdigra konsekvenser. Lite mycket feelgood i min smak, men ändå en tankeväckande bok.

Ottessa Moshfegh (2018/2019) Ett år av vila och avkoppling. Om en kvinna som plötsligt får nog av livet och bestämmer sig för att anlita en tvivelaktig psykiater som hjälper henne att sova bort ett år. En suggestiv och stundvis hallucinatorisk roman som blir lite väl tjatig i slutändan. Ändå fascinerande spörsmål om vad ett liv är och ska vara (och enligt vem).

Marie Aubert (2020) Får jag följa med dig hem. Det bästa jag läste i augusti! En novellsamling som modigt går dit jag kanske inte hade vågat gå annars. Novellerna rör sig ständigt på gränsen till det tabubelagda och skamfyllda och jag älskar dem därför.

Kate Elizabeth Russell (2020) Min Mörka Vanessa. Också en favorit i augusti. Rysligt och obehagligt om sextonåriga Vanessa som inleder en relation med sin 42-åriga lärare. Långt senare blir läraren av andra elever anklagad för sexuellt utnyttjande i metoo-rörelsen. Vanessa tvingas omförhandla sin relation med läraren. En riktig relationsthriller!

Nora Ikstena (2015/2020) Modersmjölken. En delvis autofiktiv roman om att leva i skuggan av ockupation och krig. Om dottern som sköter om sin sjuka mamma. Om att vägra amma i rädsla för att modersmjölken ska överföra bitterhet, ångest och sjukdom till barnet. Lite översvällande i sin symbolik men i övrigt ett riktigt skickligt verk.

J. Sheridan LeFanu (1872) Carmilla. När jag började läsa Monster i terapi såg jag att Carmilla är en av karaktärerna så därför ville jag läsa den här. En av de tidigaste vampyrromanerna som säkert var oerhört hemsk skräcklitteratur under sin tid men som idag mest är lite småmysig och bara sådär halvotäck. Bra bok!

Lina Wolff (2019) Köttets tid. En annorlunda roman om en författare i jakt på skrivinspiration, en bruten man som har blivit innästlad i ett tvivelaktigt TV-program och om människans jakt efter andlighet. Tyvärr tröttnade jag på ljudboken och slarvlyssnade igenom merparten. Det är synd för Lina Wolff är riktigt skicklig!

Arianna Huffington (2016) Sömnrevolutionen: Förändra ditt liv en natt i taget. En bok om sömnens betydelse, funktion och vikt. Till skillnad från Sömngåtan av Matthew Walker som jag läste i februari är den här lite väl populärvetenskaplig och riktad åt en målgrupp som jag inte hör till. Alltid intressant med sömn ändå.

Emelie Pine (2018/2019) Allt jag inte kan säga. Väldigt drabbande essäer om familj, barnlöshet och samhällsnormer.

Wilma Möller (2020) Allt att vinna. En skicklig debut till ungdomsroman. Möller skriver med ett skarpt öga för detaljer och spänning om en galopptävling som blir en riktig thriller. Bra jobbat!

Candice Carty-Williams (2019(2020) Queenie. Queenie har jobbet, pojkvännen och lägenheten men nästan i en handvändning rycks allting ifrån henne. En viktig bok om rasism och sexism och hur det är att vara på botten och må som sämst. Men även om att långsamt ta sig upp.

Har du läst någon av mina augusitböcker?

Juliböcker 2020

Juli var min semestermånad och som vanligt blev det lite mindre läst för min del. Men ändå en hel del.

De här böckerna läste jag i juli.

Kristen Roupenian (2019) Kattmänniska och andra berättelser. En fascinerande novellsamling som amplifierar människans märkligheter och gör dem snudd på absurda. Skratt, frustration, och igenkänning!

Celeste Ng (2019) Små eldar överallt. Jess! Mera Celeste Ng åt folket. Vilken roman! Den här romanen har i princip allt som jag vill ha av en roman. En spännande intrig, en känsla av “jag måste läsa till slut” och trovärdiga karaktärsskildringar. Tankeväckande och drabbande. Läs!

Angie Thomas (2017/2019) The Hate U Give. Den här romanen skaver och skaver och det är den allra bästa sortens skavande. Ofattbart och fruktansvärt om hur rasism tar sig i uttryck i vår samtid. Nu när jag har läst den här vill jag omedelbart se Netflix-serien. Galet viktig bok.

Reni Eddo-Lodge (2017/2018) Varför jag inte längre talar med vita om ras. Den här essäsamlingen ger oerhört skarpsynta skildringar av rasism idag. Eddo-Lodge är en makalös skribent och kan lättfattligt och jordnära skriva om väldigt stora frågor. Ögonöppnande!

Liane Moriarty (2013) Öppnas i händelse av min död. Den här boken förvånade positivt med sin ironiska och humoristiska ton och lika mycket förvånade den med sitt djup. Rekommenderar den till dig som vill läsa något lättsamt men inte ändå alltigenom rosa moln och fluffig feelgood.

Jonas Karlsson (2019) Regnmannen – en trädgårdsberättelse. En underbar roman om saknad, rosor och viljan att hålla fast i det som är borta. Jag fick väldigt mycket Fredrik Backman-vibbar av den här romanen som är både rolig och gripande samtidigt. Läsvärd!

Celeste Ng (2020) Säg inget om Lydia. JESS! Den här författaren är lätt på min topp tio lista av favoritförfattare. Den här romanen var kanske ännu bättre änSmå eldar överallt. Den handlar om en förlorad dotter, mörka familjehemligheter och om hur föräldrar kan överkompensera i sin uppfostran. Skickligt skriven, mångbottnad, fantastisk.

Carlos Ruiz Zafón (2016/2018) Andarnas Labyrint. Den sista boken i min favoritserie De bortglömda böckernas gravkammare. Jag kämpade med den här bamsingen till bok på närmare 800 sidor men ÅH vad bra den var. Så fort jag sträckläste den var jag alldeles hänförd av Ruiz Zafóns världar. Helt underbar. Men har du inte läst så börja med Vindens skugga och gör flitiga anteckningar om handlingen och karaktärerna.

Peppe Öhman (2017) Livet och patriarkatet. Det här var vår bokklubbsbok i juli. En rätt grundläggande handbok om vad feminism är (och framför allt inte är). En bra första bok att gå till ifall du är nyfiken på feminism och jämställdhet.

Johan Ehn (2019) Hästpojkarna. Den här ungdomsromanen var annorlunda och intressant. Två män från två olika generationer möts och märker att de har ett gemensamt intresse för hästar. Anton vårdar närmare hundraåriga Alexander och blir nyfiken på hans historia och tar reda på mer. På det här sättet rullas två människors liv ut i den här speciella romanen.

Lina Bonde (2020) Tecknar snö. Tyvärr var jag tvungen att sträckläsa den här diktsamlingen och det brukar vanligtvis inte vara att rekommendera, men det gick faktiskt riktigt bra. Jag gillar den lekfulla ordkonsten och de många kontrasterna mellan urbant och ruralt, högt och lågt. Strålande!

Imre Kertész (1975/2005) Mannen utan öde. En stark Auschwitz-skildring som ändå inte frossar i det förskräckliga, obehagliga. Huvudkaraktärens skildrar sina upplevelser på ett väldigt introspektivt och reflekterande sätt som gör att det samtidigt känns som att det är hans närvarande jag, och och hans framtida jag, som berättar det som händer. Nobelprisvinnare och allt!

Colson Whitehead (2019) Nickelpojkarna. Jag älskade Den underjordiska järnvägen av samma författare och ville genast läsa den här. I romanen får vi följa med huvudpersonen Elwood när han åker in på en uppfostringsanstalt vid namn Nickelakademin. Rasism, maktstrukturer men ändå hopp i den här gripande romanen.

Chimamanda Ngozi Adichie (2017) Brev till en nybliven förälder – ett feministiskt manifest i femton punkter. Om ni inte har läst Alla borde vara feminister ska du göra det. Helst igår. Ord som feministiskt manifest kanske kan låta avskräckande, men detta brev till bok (som kanske helst kunde kallas handbok eller manual) är väldigt jordnära och skrivet på ett avskalat sätt.

Har du läst någon av böckerna ovan?
Blir du nyfiken på någon av dem?

Juniböcker 2020

Vad gjorde jag innan jag lyssnade på ljudböcker?

När junimånadens sista dag är här och jag blickar över min bokskörd ser jag att den mestadels består av ljudböcker.

Bara för några månader sedan lyssnade jag väldigt sällan på ljudböcker. Jag orkade inte med formatet och föredrog att hålla i en bok. Numera förstår jag inte hur jag har varit så sen på ljudboksbollen!

Nåväl, ljudbok eller inte, här kommer junimånadens bokskörd:

Tove Jansson (1972) Sommarboken. Idyllen! Barndsomsminnen! Skildringarna! Den här är lågmäld och ömsint och skildrar en underbar relation mellan en farmor och hennes barnbar under en ljuvlig sommar i skärgården. Underbar sommarläsning!

Nina Lykke (2020) Nästa! En läkarroman. Jag gillade skildringarna av livets vardagliga i Nej och åter nej av samma författare. Den här är stilistiskt och intrigmässigt väldigt lika (stilistiskt ironisk, intrigmässigt fattig) och handlar om en läkare som har trassliga relationer och sover på sitt undersökningsrum. Helt rolig!

Patrik Hagman (2017) Sorgens gåva är en vidgad blick. Den här är en av de där böckerna som jag redan nu vet att jag kommer att återkomma till i mitt liv. Det är essäistiskt, personligt och djupt tankeväckande om att genomleva sorg och förlust.

Stina Jackson (2020) Ödesmark. Jag hade hoppats på lite mer av den här boken då jag verkligen uppskattade Silvervägen. Emellertid är jag osäker på hur mycket beror på min läsning som var väldigt utdragen och okoncentrerad. Ändå storgillar jag naturskildringarna, människorelationerna och det lågmält trovärdiga. En roman om ett mord, kort och gott. Passar även känsliga läsare.

Moa Herngren (2020) Svärmodern. En av junimånadens bättre böcker! Så fascinerande om den ofta missförstådda svärmodern, om de komplexa relationerna som stöts och blöts när människor utvecklas. Alla mina känslor aktiveras när jag lyssnade på den här! Läs den!

Louis Sachar (1998) Ett hål om dagen. Jag som älskar magisk realism hade lätt för att fatta tycke för den här. Om en tonårig pojke som blir oskyldigt dömd till ett straffläger där han ska gräva ett hål om dagen. Olika narrativ från olika tider vävs samman i den här ungdomsromanen som med rätta har klassikerstatus.

Kim Liggett (2019/2020) Det sextonde året. Där Hungerspelen möter The Handmaid’s Tale tillkommer den här. I en dystopisk framtid tvingas flickor under sitt sextonde levnadsår att avlägsna sig från civilisationen för att göra sig av med sin magi som uppfattas som farlig. Vissa återvänder aldrig. En ungdomsroman som enligt rykten ska bli film. Oerhört spännande och aktuell!

Jesmyn Ward (2017) Sing, Unburied, Sing. Den här öppnade upp mina ögon för hur rasism kan se ut idag och för hur det förflutna oundvikligen är närvarande i nuet. Den här romanen utspelas på en roadtrip under några få dagar, men den vävs skickligt in i det lapptäcke som är människans historia. Den har också en touch av magisk realism. Den här romanen fick jag av min goda vän, D. Thank you. Den finns även på svenska (De dödas sång).

Danny Wattin (2020) Lärarinnan – Je suis Elin Mild. Den här boken var ett litet wild card i min läsning för jag brukar inte vanligtvis läsa böcker som faller innanför ramen feel good. Den här hade ändå en sådan titel som väckte mitt intresse. Det svenska samhället, skolsystemet och den svenska mentaliteten får sig en känga i den här underhållande och provocerande romanen om en icke-typisk lärare som av en händelse ändå börjar undervisa i en rätt utmanande klass.

Mattias Edvardsson (2020) Goda grannar. Älskade En helt vanlig familj och den här höll också måttet. En bilolycka, som senare också får brottsrubricering, äger rum på den till synes lyckliga, stillsamma gatan där Micke med familj, Jacqueline och hennes tonårsson Fabian bor. Romanen utspelas både före och efter olyckan och jag är tvungen att läsa till sista sidan för att pusslet ska falla på plats. Skickliga psykologiska skildringar och trovärdiga karaktärer i den här romanen!

Anna Burns (2018/2020) Mjölkbudet. Åh som jag ville tycka om den här! Stundvis gjorde jag det också men tyvärr inte som helhet. Jag började läsa den engelska versionen förra året, men språket var väldigt annorlunda och utmanande. När översättningen kom kastade jag mig över den. Tyvärr höll den inte måttet. Väldigt långa, komplexa meningar, anonymiserade namn, t.ex. Viktig McViktig och Nästan-Pojkvän gör att min läsning haltar trots att innehållet (om konflikten i Nordirland) intresserar mig.

Sheila Heti (2018) Moderskap. YES. Älskade den här udda och märkliga romanen som var allt annat än vi (jag och min bokklubb) hade väntat oss. I den här autofiktiva romanen nystar Heti i moderskapets vara eller inte vara. Hon kombinerar litteraturhistoria, en uråldrig metod för slantsinglande vid beslutsfattande och egna tankar. Det är ältande och vältande och jag älskar det.

Två ungdomsromaner utkomna samma år. Båda lyssnade jag på som ljudböcker och båda båda får tre av fem stjärnor.

Sandra Beijer (2019) Mellan oss. Om jag hade varit säg 12-14 år hade jag älskat den här. Flera gånger när jag läste tänkte jag “precis så där var det”. I vuxen ålder är den här boken rätt anonym för mig, men rekommendera den åt tweensen i era liv!

Flora Wiström (2019) Hålla andan. Och detsamma gäller den här. Väldigt rörande och hög igenkänningsfaktor om prestationskrav och prestationsångest. Minas storasyster Daria försvinner plötsligt utan anledning och hon börjar nysta i varför. Hemligheter och skam dyker upp till ytan i den här romanen som till stor del rör sig i simhallens bassänger.

Sara Paborn (2020) Tistelhonung. Jag erkänner att jag inte hade läst en endaste mening om den här boken innan jag började läsa. Den handlar om två kvinnors öden och relationer som på många sätt påminner om varandra. Det handlar om ett pensionat, om olycklig kärlek och nyvunnet hopp. Lite för mycket mysfaktor för mig, men säkert mysig om du gillar feelgood.

Jennifer Clement (2017/2019) Gun Love. Den här romanen tar upp en tematik som jag vanligtvis inte skulle tänka på (vapenfrågan i USA). Att något så torrt och tråkigt som vapenlagar och vapenanvändning får mig att läsa sida upp och sida ner vittnar om ett skickligt författarskap. Jag älskade den här romanen som handlade om unga Pearl som växer upp i en bil i en trailerpark. Läsvärd!

Chimamanda Ngozi Adichie (2014/2015) Alla borde vara feminister. Feminism 101. Det här är en grundläggande bok om feminismens idé och ideologi. Det är inte manshatande, det är inte “alla män är svin” utan det handlar om varför feminism är viktigt och varför vi alla borde vara det. Alla borde vara feminister och alla borde läsa den här boken!

Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren (2011) Cirkeln. En mastig ljudbok som har precis ALLT jag vill ha i en ungdomsroman: allt från mystik, magi och mord till knepiga vänskapsrelationer, akne och prestationskrav. En spännande bokserie som jag gärna läser fortsättningen på.

Två härligt röda böcker till slut.

Malin Lindroth (2020) Rolf. Precis som i Nuckan (som jag älskade) tar också den här upp ensamhet och handlar om någon som kanske kunde uppfattas som en samhällets ”misfit”. Rolf är 60 år och jobbar som lärare på komvux. Han träffar den unga Pinkie och de utvecklar en högst märklig relation som ingen förstår sig på. Det är otäckt, obehagligt men på något sätt ändå djupt mänskligt. Och sorgligt. Väldigt sorgligt. Inget för känsliga läsare.

Colson Whitehead (2017/2018) Den underjordiska järnvägen. JA! Så bra! Den underjordiska järnvägen hette det hemliga nätverk av frivilliga som hjälpte slavar att fly från södra USA till norr. I boken är järnvägen en verklig järnväg som hjälper Cora fly från sin slavägare. Vi får följa med hennes flykt och försök till nystart, men slavjägaren Ridgeway letar efter henne med ljus och lykta, dag och natt. Hjärtskärande, förargelseväckande och viktig läsning.

Det var min juniskörd!

Vad är det bästa du har läst i juni?
Har du läst någon av böckerna här?
Vad tyckte du om dem i såfall?

Starta din egen bokklubb

Jag fick en fråga om jag kunde öppna upp lite mer om fenomenet bokklubb och ja det kan jag absolut!

Jag är givetvis ingen expert och det finns oändligt många sätt att förverkliga en bokklubb på. I det här inlägget tänkte jag ändå öppna upp lite om mina personliga upplevelser av att ha en bokklubb och hur jag gjorde för att starta upp en.

Så håll till godo, här kommer en bokklubbsguide!

1. Fundera på mål och målgrupp

Att ha någon slags riktning i ett tidigt skede är bra.

Fundera på ifall bokklubben ska ägna sig åt läsning i flera genrer eller till exempel bara inom en avgränsat område (t.ex. en fantasybokklubb eller en bokklubb för business eller personlig utveckling). Skapa dig en föreställning om vad som kunde vara bokklubbens mål och vem som kunde vara intresserad av att delta i din tänkta bokklubb.

2. Skaffa medlemmar

Det andra steget är förstås att skaffa medlemmar till bokklubben.

Jag började med att fråga av mina vänner och bekanta ifall de är intresserade av att delta i en bokklubb.

Ett bra tips är att också fråga personer som inte annars verkar vara läsande individer! Många människor är gärna med på nästan vad som helst så länge interaktion och diskussion ingår (jämför till exempel hemmaträning vs. gruppträning på gymmet).

I det här skedet kommer säkert en del människor att ställa frågor om bokklubbens natur och mål, och därför är det bra att du har någon slags tanke om hur bokklubben skulle förverkligas (punkt 1).

Bild från vår första bokklubbsträff. Sommaren 2019.

3. Etablera kontakt

När du har en grundtanke för din bokklubb och har hittat medlemmar är det viktigt att skapa ett forum för bokklubben. På vilket sätt kommunicerar ni? Har ni en Facebook-grupp? En Messenger-chatt? WhatsApp-grupp eller liknande?

När ni har en gemensam plattform är det lättare att börja förverkliga bokklubbandet.

Jag började med att bjuda in alla intresserade till en WhatsApp-grupp. Där spikade vi in en första träff utifrån en doodle-poll. Vi är igång

4. Lär känna varandra

Den första bokklubbsträffen kan fungera som ett “lära känna varandra som läsare”-tillfälle. Alla kanske inte känner varandra överlag och då är också en mer allmän presentation på sin plats.

På den allra första bokklubbsträffen inledde vi med en runda där alla fick fundera på och berätta om sig själva utifrån frågorna:

Hurudan är jag som läsare (när, vad, varför läser jag)?
Vad och vem läser jag (författare, genre)?
Finns det något jag ogärna läser?
Vad vill jag utveckla med mitt läsande?
Varför är jag med i en bokklubb? Vad vill jag få ut av det?
Favoritbok?
Vad läser jag just nu?

Godsaker på bokklubbsträff är aldrig fel. Det här var från vår julfest. Mums!

5.Etablera grundregler för bokklubben

Det andra som är bra att göra under den första bokklubbsträffen är att etablera en gemensam bas.

I min bokklubb har vi syftet att ”erbjuda ett lågtröskelforum för diskussion och samtal om böcker och litteratur”. Bokklubbens mål behöver absolut inte vara så här definierat och högstämt. ”Att samlas och prata om lästa böcker” är gott nog.

Det här med spelregler tycker jag att är viktigt. Vilken gemensam förståelse för bokklubbens hur, vad, vem och när har ni i bokklubben?

En konkret spelregel vi har är att vi strävar efter att alltid ha läst ut hela boken. Ifall någon inte har läst till slut är det ändå okej att prata om slutet på träffen. Det är alltså på egen risk att bli ”spoilad” om man inte har läst ut hela boken :)

Här är några andra frågor att tänka på gällande grundreglerna:

Hur = hur många böcker vill ni läsa? läser ni några kapitel och diskuterar eller läser ni hela verk och diskuterar? hur väljer ni böcker?

Vad = vilken typ av litteratur läser ni? finns det någon typ litteratur som ni inte läser? vilka krav har ni på böckerna som ni ska läsa?

Vem = vem är bokklubbsledare (om en sådan finns)? ordnar ni bokträffarna hemma hos varandra? hur fungerar det systemet? vem väljer böckerna som ska läsas? är det demokrati eller turas ni om med att välja?

När = hur ofta vill ni träffas? vill ni alltid ha en viss veckodag eller tidpunkt?

6. Lista upp böcker att läsa och välj en första bok

Under den första bokklubben är det också bra att namedroppa boktitlar så att ni har en lista att utgå ifrån.

Bestäm er för vilken bok ni vill börja med att läsa. Ifall någon är intresserad av att köpa kan ni samköra en beställning och kanske be om offert från en bokhandel.

Ifall ni är många som vill låna boken från biblioteket kan det vara klokt att se till så att tillräckligt många kopior finns och fördela böckerna så att ingen blir utan. E-böcker och ljudböcker är ju också alternativ.

Sen är det bara att boka in ett datum och börja läsa!

Från vår bokklubbsträff vid Vilja Medis utrymmen i december. Jag brukar inte alltid klämma på bokklubbsmedlemmarna fastän det ser ut så, haha.

7. Gör själva läsningen

Under själva läsningen är det bra att göra anteckningar. Särskilt om man läser i god tid innan träffen, detaljer kan lätt glömmas bort om de inte skrivs ned.

I min bokklubb har jag gett alla medlemmar ett likadant häfte med sitt eget namn på, och i den skriver vi ned anteckningar, citat och frågor som dyker upp. På det här sättet har vi alltid något att falla tillbaka på ifall diskussionen avtar.

Ibland uppdaterar vi varandra om läsningen i WhatsApp-gruppen där vi också kan ställa frågor eller helt enkelt avreagera oss vid behov.

Ibland är det svårt att veta vad man ska ta fasta på i en bok. Därför har jag också utformat en lista med frågor att tänka på vid läsning – både innan, under och efter läsningen. Den bjussar jag på här:

8. Håll den första "riktiga" bokklubbsträffen

Bokklubbsträffarna kan se ut på olika sätt.

Våra bokklubbsträffar siktar vi på att hålla två timmar och då har vi en struktur som ungefär ser ut såhär:

1. Vi småpratar och fyller på tallrikarna med snacks och kopparna med te, kaffe eller valfri dryck
2. Vi tar en runda där alla berättar vad de läser just nu och vad de har läst sedan senast vi sågs
3. Vi börjar med att prata rätt öppet om vår läsupplevelse av bokklubbsboken
4. Fri diskussion där var och en får dela med sig av reflektioner och tankar om boken (den här delen brukar ta mest tid)
5. De femton sista minutrarna ägnar vi åt att välja nästa bok och hitta en tidpunkt som passar

Under undantagstillståndet träffades vi också över internet. Gick hur bra som helst!

Några goda råd längs vägen

Hur många medlemmar?

Det här är givetvis väldigt varierande och långt beroende på medlemmarna och gruppdynamiken.

Jag tänker att tio personer börjar vara någon slags maxgräns, för blir det mycket större än så kan det bli en kamp om talturerna och framförallt en utmaning att hitta tidpunkter som passar alla. Men med det sagt tror jag ändå absolut att bokklubbar med fler än tio personer är fullt möjliga att förverkliga.

I min bokklubb är vi mellan 8-9 personer per träff.

Bokklubbsledare eller inte?
I min bokklubb är jag bokklubbsledare.

Det betyder inte att jag bestämmer allt men jag ansvarar för att påminna om bokklubbsträffar, fråga runt efter offerter om vi vill köpa in en bok och sköta allt det där praktiska så att bokklubbsmedlemmarna får fokusera på läsandet.

Jag tycker inte nödvändigtvis att en bokklubbsledare är ett måste, men jag tror det är bra att någon lite håller i trådarna så att inte bokklubben rinner ut i sanden eller börjar sakna struktur. Det går också bra att ha flera ledare, eller något slags rullande system från månad till månad.

Hur välja böcker
I vår bokklubb avslutar vi alltid med att diskutera vilken bok vi ska ta till näst. Här är det helt enkelt demokrati som gäller. Vi brukar försöka tänka på att få variation i det långa loppet och läsa brett och mångsidigt.

Vi planerar alltid böckerna två månader på förhand. Nu i juni beslöt vi redan vad vi läser i augusti, julimånadensbok valde vi i maj. På det här sättet kan man planera sin läsning långt i förväg. Diskutera er fram om hur ni vill göra!

Goodreads-grupp
På communityn Goodreads kan man skapa bokklubbsgrupper (endast via webbläsare, inte via appen). Där kan man pricka in datum för träffar och spara intressanta böcker i olika bokhyllor. Det här är ett bra sätt att samla alla förslag på bokklubbsböcker på ett och samma ställe.

I gruppen skriver jag också en sammanfattning av vår bokklubbsdiskussion och samlar våra vitsord för respektive bokklubbsbok. På det här sättet kan den som eventuellt missade bokklubbsträffen eller ansluter sig till klubben senare hållas uppdaterad om vad vi har läst och tyckt.

Vår senaste bokklubbsbok

Bra bokklubbsböcker
En bra bokklubbsbok tycker jag är engagerande, mångtydig och gärna lite utmanande. Vår första bokklubbsbok var Fredrik Backmans Björnstad och den väckte enormt mycket diskussion. Vi har också bland annat engagerat oss i Yaa Gyasis Vända hem, George Orwells 1984, Henna Johansdotters Glasvaggan och Sheila Hetis Moderskap.

Utvidga bokklubben
I januari läste vi Susanna Alakoskis Bomullsängeln och vi bokade också en ett gemesamt teaterbesök för att se Bomullsängeln som pjäs samma månad. Det var en fantastiskt rolig kväll där vi efteråt också diskuterade boken och pjäsen och deras beröringspunkter och skillnader.

I sommar ska vi ha en “bring your spouse or cat to the book club”-träff. Till den träffen har varje medlem läst en facklitterär bok tillsammans med sin karl/katt som vi diskuterar tillsammans. Samtidigt gör vi en kul grej av det och ordnar grillfest! Vi har också planer på att göra fler teaterbesök och kanske göra gemensamma biobesök med efterföljande diskussion.

Vetorätt

I min bokklubb har vi vetorätt. Om någon redan har läst en bok som vi eventuellt har tänkt läsa i bokklubben har den personen rätt att dra ett vetokort. Kanske finns det andra tillfällen där veto också är rimligt? Prata om det!

En bokklubb ska vara roligt!
Diskutera ständigt med varandra ifall tempot är för högt, ifall ni vill träffas mer sällan, ifall allting fungerar. Rak kommunikation är viktigt! Om det börjar kännas som stress och press att hinna läsa, eller om all annan läsning än bokklubbsläsningen inte hinns med kanske det är skäl att ändra på tempot.

SÅ!

Det var min utförliga guide till att starta en bokklubb.

Som sagt är det här inget one size fits all sätt, utan det är helt enkelt det sätt på vilket jag har förverkligat bokklubb tillsammans med mina härliga bokklubbisar.

Jag hoppas att du fick tips och inspiration inför att starta din egen bokklubb!

Är det något du undrar över?
Har du synpunkter på något av mina förslag?
Hör av dig i kommentarsfältet nedan!

Läst på sistone: sommarläsning

Hej på er!

Sommarvärmen har nått även detta nordliga land och nu om någonsin är det dags att fixa fram härlig sommarläsning! Därför kommer här tre bra böcker att läsa i sommar!

Moa Herngren (2020) Svärmodern

Precis som titeln förtäljer handlar den här romanen om gestalten svärmodern. Hon, som ofta förlöjligas och parodieras i vår samtid ställs i den här romanen i helt nytt dager.

I centrum för romanen står Åsa (svärmodern). Allt börjar när hennes son Andreas samt hans flickvän Josefine flyttar in hos Åsa eftersom deras lägenhet ska renoveras. Få av dem visste vad det draget skulle leda till.

Med en nästan thrillerliknande uppbyggnad visar den här romanen på de komplexa relationer som utvecklas och tärs när relationskonstellationer förändras. Den frammanar alla känslor på mitt känsloregister, allt från ilska till medkännande, och jag älskar när litteratur gör precis det.

Det här är lättläst, fängslande, gripande och med insiktsframkallande djup. Verkligen läsvärd!

Jesmyn Ward (2017) Sing, Unburied, Sing

Den här romanen fick jag av min goda vän D. Tack!

I centrum för romanen står Jojo och hans mamma Leonie. De ska, tillsammans med Jojos lillasyster Kayla, hämta hem sin far från fängelset. Flera narrativ från det förflutna vävs med denhär primärberättelsen på ett oerhört vackert och talande sätt.

Det här är en roman om hemmahörighet (heimat, ni minns), släktskap, ras och rasism. Det är en roman om hur vår historia oundvikligen påverkar oss och hur den kan binda osynliga trådar som kan hålla oss tillbaka, men som vi, förhoppningsvis, också kan bryta.

Rörande, vackert och på en tämligen lätt-begriplig engelska (även för den som mer sällan läser på engelska).

Kim Liggett (2020) Det sextonde året

WOW.

Jag som älskar både Hungerspelen och Tjänarinnans Berättelse (The Handmaid’s Tale) kan inget annat än storgilla den här.

Boken handlar om Garner County där flickor, vid det sextonde året, förskjuts från civilisationen för att frigöra sin magi i naturen, långt bort från samhälle och – framför allt – andra män.

Huvudpersonen Tierney funderar en hel del på detta “nådeår” och till skillnad från sina medkvinnor ställer hon sig väldigt kritiskt till nådeåret och sättet kvinnorna behandlas på i samhället.

Vasst, kusligt, stundvis romantiskt och hoppfullt trots en dyster premiss. En bladvändare av rang!

Läst på sistone: tre strålande böcker att läsa i sommar

Hej på er!

Det är vår och det betyder att det snart är sommar. Därför vill jag här dela med mig av tre strålande böcker att ta dig an i sommar!

Här kommer alltså solstolsläsning!

Delia Owens (2019/2020) Där kräftorna sjunger

Wow wow wow.

Jag hade hört så mycket om den här och var rädd att bli besviken. Det blev jag inte.

Romanen handlar om Kya Clark som som växer upp i usla förhållanden i Barkley Cove. Hon lär sig tidigt att läsa tidvattnets skiftningar, känna igen träskmarkens djur och växter och att aldrig lita på någon annan än sig själv.

Under bokens gång får läsaren följa med hennes uppväxt och relationer. När hon så blir vuxen sker ett mystiskt mord i träskmarken och Kya blir genast misstänkt.

Orsaker att älska den här: träskmarken som miljö är magisk och den dimmiga mystiken sätter sin prägel på romanen som helhet. Den handlar om människans fantastiska resiliens, om hur våra grundförutsättningar inte alltid binder oss.

Den är lite amerikansk och överdramatisk på sina ställen, men om du som jag älskar våtmarksmiljö i litteraturen (och om du gillar Tara Westovers “Educated”) gillar du den här.

Läs den om du vill ha gripande, tankeväckande och mystisk men ändå lättillgänglig läsning i sommar.

Malin Lindroth (2018) Nuckan

Jag älskar när litteratur öppnar upp mina ögon för nya perspektiv. Det gjorde den här.

Nuckan är ett, i finlandssvenska kretsar, inte så väldigt ofta använt ord. På min dialekt skulle nuckan kanske motsvaras av “gambäpiigå” – alltså en ogift, barnlös och ofta äldre kvinna.

Den här boken blir på ett sätt en etymologisk undersökning av begreppet nuckan. Vad nuckan har varit, är och fram för allt vad det kan bli.

Malin Lindroth skriver oerhört sårbart och ärligt om sina egna upplevelser och erfarenheter av nuckskap. Hon pekar på vår samtids strama normer och hur svårt det är att hitta en plats i den schablon som samhället helst använder för att kategorisera människor, relationer, system.

Om du vill läsa något som är tankeväckande, erbjuder nya perspektiv och lite tuggmotstånd ska du läsa den här i sommar!

Italo Calvino (1979/2017) Om en vinternatt en resande

Okej. Det här är bland det häftigaste jag har läst i år. Nej, på länge länge.

Boken börjar med ett direkt tilltal: ”Du ska just börja läsa Italo Calvinos nya roman ’Om en vinternatt en resande’. Slappna av. Koncentrera dig. Avlägsna alla ovidkommande tankar.”

Och jag? Jag är fast.

Så jag slukade den. Och jag ville läsa den genast igen, en gång till, för jag vet att det är så mycket som jag missade, som jag inte uppfattade i min första läsning.

Det är en bok om böcker. Om huvudkaraktären i romanen, alltså “du”, som köper en bok och börjar läsa men som inser att det här ju inte alls är rätt bok, plus att den abrupt tar slut. Du börjar nysta i vad som har hänt och plötsligt befinner du dig i ett virrvarr av avbrutna, fängslande böcker.

Jag är den första att erkänna att den här romanen erbjuder motstånd. Det är många lösa trådar som läsaren själv måste försöka koppla. Boken tänjer på gränserna för vad som är en roman, vad som förväntas av en tänkt författare eller en tänkt läsare.

På många sätt påminner romanen om Pulp Fiction, vilket inte är så konstigt eftersom de båda kan tillskrivas den postmodernistiska eran.

Vill du ha en utmaning i sommar? Läs då denna.

Marsböcker 2020

Mars gled ljudlöst över till april och det är dags att summera marsmånadens bokskörd.

Mars fortsatte där februari slutade: i ljudböckernas tecken. Jag har verkligen kommit att älska att lyssna på ljudbok när jag promenerar, tränar, diskar, städar. Så en hel del sådant. Jag har också njutit av långsam soffhängsläsning.

Detta har jag läst i mars. Låt er inspireras!

Nina Lykke (2018) Nej och åter nej. Ett triangeldrama om än i en rätt fräsch tappning. Lykke skildrar samtidsmänniskans världsångest och livskriser på ett övertygande sätt. Störande och läsvärd.

Annika Luther (2019) De sista entusiasterna. Den här läste jag i början av mars när coronakrisen ännu inte hade kulminerat i Norden och Finland. Den här boken kommer nära, väldigt nära, men är inte skrämmande utan endast intressant. Recension här.

Alex Schulman (2018). Bränn alla mina brev. Alex Schulman skriver öppet och sårbart om sin egen ilska, sina förfäders ilska och mörkaste hemligheter. Väldigt avslöjande om den svenska kultureliten. Ryslig läsning om hur ett psyke sakta kan brytas ned.

Khaled Hosseini (2003/2009) Flyga drake. I serien “den här borde jag redan ha läst för länge sedan”. Om barndom och trauman, flytt och rotlöshet och jakten på försoning. Gripande, sträckläsningsvarning!

Ann-Luise Bertell (2020) Heiman. Jag har alltid haft en svag punkt för historiska romaner som utspelar sig i ett landskap som jag kan känna igen. Den här är en skildring av Elofs liv, från barndom till ålderns höst. Kapitlen är korta och känns ibland hackiga, men därför passar den kanske snuttläsaren. Jag hade gärna läst mer sammanhållna, böljande kapitel. Recension här.

Jaqcuelyn Woodson (2007/2019) Fjädrar. Ungdomsroman av författaren till Brun flicka drömmer (också bra!) Den här berörde mig i sin tematik men jag blev aldrig riktigt uppslukad av den.

Merete Mazzarella (2020) Skulle vi alla kunna samsas. Oerhört vassa samhällsskildringar och kloka ord om vår samtid. Mazzarella klämmer åt där det gör som mest ont men gör det med de mest varsamma händerna. Trots att jag inte håller med om allt kan jag inte låta bli att storgilla den här! Recension här.

Jo Nesbø (2002) Smärtans hus/Nemsis. Förvirrande med två titlar på samma bok (den ena titeln äldre medan den andra är nyare). Lyssnade som ljudbok. Inte så värst hänförande trots att den hade flera whaaat-tillfällen.

Edward Snowden (2018/2019) I allmänhetens tjänst. Visselblåsarens egen berättelse. Den här fokuserar en hel del på mannen bakom läckan, vi får veta på vilket sätt Snowdens intresse för IT väcktes och utvecklades. Egentligen handlar boken väldigt lite om själva läckan ochSnowdens liv just nu, vilket jag gärna hade sett mer av.

Natascha Kampusch (2016/2017) 10 år i frihet. För några år sedan läste jag 3096 dagar som handlar mer om hur Kampusch blev fångad och hur hennes liv i fångenskapen såg ut. Den här boken handlar om livet efter fångenskapen. Jag blir märkbart berörd av hennes berättelse, förargad över människors stupiditet och kan inte annat än beundra Kampusch resa i frihet.

Håkan Nesser (1995) Återkomsten. Van Veeteren #3. De här deckarna, med snart tre decennier på nacken, gillar jag av den anledningen att de inte är övermodiga försök att få till det mest blodiga, brutala, råa. Snarare är de deckare för hjärnan och på det sättet är de behagliga att läsa.

Philip Teir (2020) Jungfrustigen. Den här boken var en av mina favoriter i mars. En bok som stör och berör. Det är uppslitande läsning, att läsa om hur Rickard hittar en ny kvinna och bryter upp med fru och barn. Språket är flytande, perspektivet så viktigt och jag kunde verkligen känna med i huvudpersonens tvivel, kval och kamp.

Yaa Gyasi (2017) Vända hem. Det här var månadens bokklubbsbok och också en av mina favoriter i mars. Det är en släktkrönika som spänner över flera generationer med början i 1700-talets slavhandel fram till modern tid. Det lönar sig att läsa den här långsamt och göra lite anteckningar för det kryllar av karaktärer. Skickligt uppbyggd. Jag är imponerad!

Philip Pullman (1995) Guldkompassen. Lite science fantasy för ungdomar på den då. Den här boken kombinerar teologi, fantasy och magisk realism på ett häftigt sätt som får mig att vilja diskutera den mer djupgående. Spännande, inte för hemsk och fin läsning för såväl äldre som yngre.

Stina Wollter (2018) Kring denna kropp. Sist men inte minst, den här essäsamlingen av Wollter. Temat kretsar kring kropp och kroppslighet och sätts i perspektiv till vår samtid. Jag blir så pepp av den här boken, särskilt av ljudboksversionen som uppläses av Wollter själv. Och till och med Kokkola nämns i den! Läsvärd!

Vilken bok blev du sugen på att läsa?
Har du läst någon av ovanstående?

Kom igång med läsningen

I dessa tider är det utmärkt att hitta tillbaka till läsglädje och läslust.

Jag har tidigare delat med mig av tio tips för att öka läslusten men jag vill här utöka min lista.

Nedan alltså tre punkter du kan göra för att komma igång med läsningen i social distans-tider!

Ge ljudboken en chans

För ett år sedan tänkte jag “ljudbok — nej tack!”. Min erfarenhet av ljudböcker sträckte sig till att låna cd-skivor i biblioteket och somna på sängen när jag lyssnade till dem. (För att vakna upp XX minuter senare och vara helt borta i både det fysiska och narrativa rummet, så att säga).

När jag i år testade en gratismånad av en ljudbokstjänst kombinerade jag ljudboken med mina regelbundna promenader.

Och när jag kom hem från promenaden ville jag inte sluta lyssna. Jag lät ljudboken bli mitt sällskap medan jag drack mitt kaffe, kanske städade lite, tömde diskmaskinen.

Det finns tider då tystnad är viktigt att söka. Men det finns också mycket tystnad i vårt liv som vi kan (om vi vill) fylla med berättelser, ord och andra världar.

Ge ljudboken en chans!

Träna dig till läsning

I vår stimulifyllda värld är läsandets långsamhet inte alltid tilltalande.

Många föredrar att se på en tv-serie eller lyssna på en podcast istället. Vackert så. Men om du känner att du vill försöka ge boken en chans kan det vara bra att sätta tröskeln lågt till en början.

Ett konkret sätt att göra det på är pomodorotekniken. Det finns lite olika versioner men grundtanken är att jobba (= läsa) ett visst antal minuter, t.ex. 10, 15 eller 25 minuter och sedan pausa 5 eller 10 minuter.

Och grejen med dessa jobbminuterna är att de ska vara verkligt koncentrerade minuter. Inget telefonskrollande eller fjärrkontrollsblippande under lästiden. Börja kanske med några minuter och öka vartefter.

De gånger som jag har svårt att komma till läsning är det ofta för att jag är rastlös.

Det i sin tur beror ofta på att jag har vant mig vid att få allt levererat snabbt och utan anstränging (jag öppnar instagram-appen, startar en serie på netflix eller kollar på ett youtube-klipp).

Böckerna har ändå en charm som de ovanstående saknar, så träna dig till läsning!

Börja med en riktigt bra bok

Om du känner att din läslust är på botten kan det krävas en riktigt bra bok för att väcka den igen.

Det finns böcker som suger läs(livs?)lusten ur en (Röda rummet jag tänker på dig) och då behövs en liten första hjälp i form energiboost (energibook). (Många parenteser här).

Hur vet jag då vilken bok som är riktigt bra? tänker du förstås.

Det är en knepigare fråga.

Du kan till exempel utgå från en författare som du har gillat tidigare, läsa om en bok som du älskade när du var i din bokslukar-period, välja en bok som senare har blivit till en film som du tyckte om (spoiler: boken är alltid bättre) eller söka efter boktips på min blogg ;)

Några böcker som jag har gillat mycket:
Mariette Lindsteins Sekten på Dimön
Stefan Ahnhem Offer utan ansikte
Daphne du Maurier Rebecca
Håkan Nesser Levande och döda i Winsford
Fredrik Backman Björnstad
Carlos Ruiz Zafón Vindens skugga
Kaj Korkea-aho Gräset är mörkare på andra sidan
Jonas Hassen Khemiri Pappaklausulen
Suzanne Collins Hungerspelen
Hanya Yanagihara Ett litet liv

Hoppas du kommer igång med läsningen!