novell

Augustiböcker 2020

Min augustimånad var ett tapper försök att få rutin och vardag att rulla igen.

Läsningen har blivit om inte lidande så åtminstone nedprioriterad. Men det är riktigt okej det. Ibland är annat i livet högre upp än läsning.

Här följer min månatliga uppdatering om vilka böcker jag har läst. Överlag var min augustimånad kanske den svagaste månaden hittills då jag ser på vilka vitsord jag har gett mina böcker. Men vissa guldkorn hittas alltid.

Men nu, augustiböckerna!

Holly Ringland (2018/2019) Berättelsen om Alice Hart. Den här boken har det vackraste omslaget och de vackraste sidorna. Boken handlar om Alice Hart som växer upp med sin mormor som äger en trädgård där Alice lär sig tala blomsterspråket. Boken handlar om saknad, skuld och familjehemligheter och den kan läsas som en utvecklingsroman.

Richard Roper (2019/2020) Hundra skäl att leva. En annorlunda roman om en man som jobbar med att leta upp eventuella släktingar till avlidna personer. Samtidigt en bok om att dra en liten vit lögn som får ödesdigra konsekvenser. Lite mycket feelgood i min smak, men ändå en tankeväckande bok.

Ottessa Moshfegh (2018/2019) Ett år av vila och avkoppling. Om en kvinna som plötsligt får nog av livet och bestämmer sig för att anlita en tvivelaktig psykiater som hjälper henne att sova bort ett år. En suggestiv och stundvis hallucinatorisk roman som blir lite väl tjatig i slutändan. Ändå fascinerande spörsmål om vad ett liv är och ska vara (och enligt vem).

Marie Aubert (2020) Får jag följa med dig hem. Det bästa jag läste i augusti! En novellsamling som modigt går dit jag kanske inte hade vågat gå annars. Novellerna rör sig ständigt på gränsen till det tabubelagda och skamfyllda och jag älskar dem därför.

Kate Elizabeth Russell (2020) Min Mörka Vanessa. Också en favorit i augusti. Rysligt och obehagligt om sextonåriga Vanessa som inleder en relation med sin 42-åriga lärare. Långt senare blir läraren av andra elever anklagad för sexuellt utnyttjande i metoo-rörelsen. Vanessa tvingas omförhandla sin relation med läraren. En riktig relationsthriller!

Nora Ikstena (2015/2020) Modersmjölken. En delvis autofiktiv roman om att leva i skuggan av ockupation och krig. Om dottern som sköter om sin sjuka mamma. Om att vägra amma i rädsla för att modersmjölken ska överföra bitterhet, ångest och sjukdom till barnet. Lite översvällande i sin symbolik men i övrigt ett riktigt skickligt verk.

J. Sheridan LeFanu (1872) Carmilla. När jag började läsa Monster i terapi såg jag att Carmilla är en av karaktärerna så därför ville jag läsa den här. En av de tidigaste vampyrromanerna som säkert var oerhört hemsk skräcklitteratur under sin tid men som idag mest är lite småmysig och bara sådär halvotäck. Bra bok!

Lina Wolff (2019) Köttets tid. En annorlunda roman om en författare i jakt på skrivinspiration, en bruten man som har blivit innästlad i ett tvivelaktigt TV-program och om människans jakt efter andlighet. Tyvärr tröttnade jag på ljudboken och slarvlyssnade igenom merparten. Det är synd för Lina Wolff är riktigt skicklig!

Arianna Huffington (2016) Sömnrevolutionen: Förändra ditt liv en natt i taget. En bok om sömnens betydelse, funktion och vikt. Till skillnad från Sömngåtan av Matthew Walker som jag läste i februari är den här lite väl populärvetenskaplig och riktad åt en målgrupp som jag inte hör till. Alltid intressant med sömn ändå.

Emelie Pine (2018/2019) Allt jag inte kan säga. Väldigt drabbande essäer om familj, barnlöshet och samhällsnormer.

Wilma Möller (2020) Allt att vinna. En skicklig debut till ungdomsroman. Möller skriver med ett skarpt öga för detaljer och spänning om en galopptävling som blir en riktig thriller. Bra jobbat!

Candice Carty-Williams (2019(2020) Queenie. Queenie har jobbet, pojkvännen och lägenheten men nästan i en handvändning rycks allting ifrån henne. En viktig bok om rasism och sexism och hur det är att vara på botten och må som sämst. Men även om att långsamt ta sig upp.

Har du läst någon av mina augusitböcker?

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: annat än skönlitteratur

Ett litet hej från bokmalen.

Här läses det i rimlig takt och på sistone har jag fokuserat på att läsa annat än skönlitteratur; mest för att variation är uppfriskande (vaihtelu virkistää som jag skulle säga på finska). Men inte bara därför, utan också för att jag har fått lägga händerna på tre olika nyutkomna litterära verk i olika genrer.

Jag har alltså läst en novellsamling av Peter Sandström, en diktsamling av Heidi von Wright och en självbiografi av Hyenseo Lee, samtliga utgivna på svenska 2018. Mer om de här böckerna nedan.

WhatsApp Image 2018-09-13 at 18.09.28.jpeg

PETER SANDSTRÖM (2018) MAMMA NOVEMBER

Det här är en novellsamling som dröjer kvar länge, länge efter läsningen. Samlingen har underrubiken “Åtta betraktelser” som väl beskriver vad det är frågan om. Det är noveller om livet i stort. Om tid, längtan, barn och barndom, om saknad, förlust och döden. Det är alltså en samling i vilka alla känslor och livsskeden inrymmer.

Jag måste säga: det här är min favorit av Sandström hittills, särskilt novellen Ur var rörande läsning. Vilket vasst öga Sandström har för omgivningen! Jag skulle nästan vilja ge novellsamlingen underrubriken “Åtta iakttagelser” — för jag ser det som Sandströms verkliga styrka: att iaktta och beskriva omvärlden samt huvudkaraktärens känslor och betingelser.

Bilden är suddig för att mina armar var så trötta efter ett bodypump pass och jag förmådde inte hålla boken (eller kameran) stilla. Jag skämtar inte. Och det är inte för att jag tränade så hårt utan för att jag saknar något som heter biceps.

Bilden är suddig för att mina armar var så trötta efter ett bodypump pass och jag förmådde inte hålla boken (eller kameran) stilla. Jag skämtar inte. Och det är inte för att jag tränade så hårt utan för att jag saknar något som heter biceps.

HEIDI VON WRIGHT (2018) MELLANBLAD

Nästan var och varannan dikt i den här samlingen skrev jag ner i mitt häfte med ord värda att bevinga. För det är i sanning en talande diktsamling. Precis som pärmen avslöjar är naturen ett närvarande element och ett genomgående tema genom samlingen, men så är också människans förhållande till livet, tiden och varandra. von Wright har förmågan att övertyga med förrädiskt enkla, men samtidigt oerhört välformulerade fraser

när det inte längre finns något att säga
börja om

- Heidi von Wright (2018)

WhatsApp Image 2018-09-13 at 18.09.30.jpeg

HYEONSEO LEE (2015/2018) FLICKAN MED SJU NAMN:
Min flykt från nordkorea

Jag har länge tänkt läsa på om Nordkorea. Ett land som fascinerar och skrämmer i lika hög grad. Den här boken råkade finnas i stadsbiblioteket och den följde med hem.

Jag medger att jag aldrig har förstått mig på människor som helst läser biografier eller böcker om verkliga händelser. Inte för att människors livsöden eller historia inte intresserar mig. Men för att jag tycker att ett redogörande av händelseförlopp ofta är på bekostnad av den stilistiska utformingen. Språket, alltså.

Så också med den här självbiografin.

Men jag måste ständigt påminna mig om att det här inte är fiktion utan det här är verkliga människor, riktiga händelser. Och i ljuset av det är det en berättelser värd och viktig att bli hörd och uppmärksammad. Vi kan inte blunda för vad som pågår.

Men som litteratur hade jag önskat lite mer, det finns potential till så mycket mer. Men vill du läsa om Nordkorea och människors livsvillkor i landet — utan att det är alldeles för brutalt porträtterat för den känsliga läsaren — kan du läsa den här.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.