litteratur

Boktips: om skadliga relationer

En av de samhällsfrågor (och en av mina hjärtefrågor) som lyfts fram i alldeles för liten utsträckning är psykisk misshandel i nära relationer.

Jag tror inte att vi någonsin kan bli kloka nog på de mekanismer och funktioner som präglar ett destruktivt förhållande. Men vem förstår att lära sig mer om det här innan det är för sent? Vem, förutom yrkesmänniskor, läser facklitteratur om något som inte direkt berör dem?

Grejen är ju att ingen vaknar upp en dag och tänker “idag ska jag inleda ett destruktivt förhållande”. Det kommer smygande, det är en långsam process där det udda och giftiga så småningom blir normalt.

Jag kan inte betona det tillräckligt: vi behöver alla lära oss mer om det här.

Och just därför vill jag slå ett slag för skönlitteraturen och lyriken.

Litteraturen är ett kraftigt redskap för att sprida information och göra människor medvetna om psykisk misshandel, som många tror att de är skyddade för och ingen gärna vill erkänna att de är utsatta för.

Jag har läst en del böcker med det här temat under årens lopp och vill här samla fyra böcker som behandlar fenomenet skadliga relationer.

lyriktips-blogg.jpg

Märta Tikkanen (1978) Århundradets kärlekssaga

Den här är ett måste för båda rutinerade och nybörjare till poesiläsare.

Det är, om ni förlåter mitt töntiga uttryck, “lättsmält poesi” som i sin till synes enkla struktur (men vi vet ju att också det enkla är noga eftertänkt) är kärnfullt och kraftigt i sitt budskap. Det känns som att det är skrivet i ett raseri — nästan som att läsa en urladdning i en privat dagbok. Och det bidrar förstås till att det känns oerhört privat men samtidigt väldigt allmängiltigt.

Nedan ett utdrag som ofta brukar citeras:

lyriktips-blogg3.jpg

Tematiskt sett är det här verket förstås mycket, mycket mer än bara en diktsamling om destruktiva relationer.

Det är faktiskt en av mina favoriter i poesiväg, och om du vill ha en mer ingående recension av verket kan du läsa mer om det här.

IMG_4248.jpg

Denise Rudberg (2017) STHLM Queens: Simone

Det här är en bok som jag inte vanligtvis skulle ha läst, om jag inte hade vetat att den handlar om just psykisk misshandel. Till innehåll och stil skulle jag vilja kalla det en bok för unga vuxna och den litterära kvaliteten kanske inte är den bästa.

Men temat är som sagt alltid lika viktigt att lyfta fram och det görs så tydligt i den här boken.

I den här boken får vi följa med hur en relation utvecklas från att till en början vara präglat av passion, kärlek och romantik men för att sakta men säkert leda till ett onormalt kontrollbehov, ogrundad misstänksamhet och osund svartsjuka.

Det är obehagligt realistiskt skildrat vilket gör det enormt trovärdigt.

Passar särskilt för unga eller ovana läsare.

WhatsApp Image 2019-04-22 at 16.50.06.jpeg

Lena Bivner (2018) Helvetet jag kallade kärlek

Den här färska boken har jag alldeles nyss läst ut och jag måste säga att jag är rejält omskakad.

När jag läste den här var jag tvungen att ta regelbundna pauser trots att jag vanligtvis kan sträckläsa i flera timmar. Jag suckade högt, drog efter andan och morrade ljudligt vid ett flertal tillfällen och får helt enkelt konstatera — det här är en bok som väcker mina känslor och forcerar mig till att yttra dem, om än i tomma intet.

Jag brukar ju vanligtvis inte ha mycket till övers för självbiografiska romaner eller autofiktion på grund av att händelseförloppet ofta hamnar i förgrunden på bekostnad av språket och de stilistiska finesserna. Den här var däremot annorlunda; det var inte bara en gripande berättelse utan hade också ett behagligt, flytande och fungerande språk.

Lena Bivner skrev ned traumatiska och jobbiga händelser under tiden som hon levde i en giftig parrelation, och de här händelserna är grunden för den här boken. Just det här faktumet gör att den här boken hamnar under huden på mig.

En bra bok att läsa i en bokcirkel — den får i alla fall mig att vilja diskutera mera.

Läs den!

WhatsApp Image 2019-04-22 at 16.50.06 (1).jpeg

Minna Rissanen (2011) Sieluani et saa

Till sist en bok på det andra inhemska språket.

Den här ville jag ha med i den här listan eftersom den tar fram en aspekt som inte de andra böckerna gör, nämligen den religiösa.

När personlighetsstörning kombineras med religion blir det farligt. Livsfarligt. Och det skildrar Minna Rissanen i den här boken som också den är en självbiografisk berättelser om hennes liv i ett förhållande med en narcissist.

Precis som alla böcker nämnda i det här inlägget är det förskräcklig läsning i det avseende att det stör och berör. Men den här tycker jag att redan på rubriknivå är hoppfull, eftersom rubriken slarvigt kan översättas till “Min själ får du inte — från ett offer för en narssicist, till en överlevare”.

Historien slutar alltså inte med ett offer, utan med en överlevare.

Och det hoppas jag att det gör för alla som är utsatta för psykisk misshandel och destruktiva relationer just idag.

Har du fler tips på böcker som handlar om
destruktiva relationer och psykisk misshandel?

Kommentera gärna nedan, så ökar vi meDvetenheten
sakta men säkert!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

En dag i mitt läsande liv

Gör du något annat än läser? frågade någon mig.

Svaret lät sig vänta, men absolut gör jag det! Se nedan hur varierad min tankeverksamhet är:

En dag i mitt läsande liv.png

Trots att diagrammet ovan överdriver lite grann i humorns syfte finns det väldigt mycket sanning i det — jag får helt enkelt inte nog av böckerna!

Och vad är väl bättre än att slå sig ner på terrassen i detta undersköna vårväder, dricka en kopp kaffe och läsa en bra bok? Inte mycket om du frågar mig.

Gott folk. En vänlig påminnelse:

Böcker är bra.
Böcker är kul.
Läs böcker!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Alltid med mig

Utöver telefon, nycklar, läppomada och tuggummi finns det en annan sak jag alltid har med mig i min väska.

Och det är en bok.

Ja, jag ser alltid till att ha med mig en bok när jag rör mig utanför vårt hem. Och det är så himla praktiskt att alltid ha något läsbart nära till hands, för man vet aldrig när man har lite dötid att öda. Att ha en bok med mig är också mitt sätt att undvika att telefonen blir min go-to närhelst jag har tråkigt eller lite överlopps tid.

Jag brukar till exempel sitta och läsa när jag väntar på en tid till läkaren, frisören eller fysioterapin.

Jag brukar läsa när jag är tidig till ett gympass och väntar utanför salen. Jag brukar läsa när jag är ensam i kafferummet på jobbet och det inte finns annan intressant lektyr. Jag brukar också läsa om jag ska vänta på någon på stan och är lite väl tidig (ett bra alternativ för att slöshoppa!).

En bok alltid med mig i väskan — världens grej!

Det märkliga är att folk har verkligen stirrat på mig när jag har suttit och läst i det offentliga. Det här förvånar mig enormt för det finns människor som går eller till och med springer medan de skrollar på telefonen.

Att se en sittande, läsande människa skulle ju således inte behöva förvåna någon i dagens värld. Men det gör det.

Men jag bryr mig inte, för läsning är coolt 8)

Bild från idag när jag väntade på Samuel utanför hans jobb. 10 minuter utsökt billäsning!

Bild från idag när jag väntade på Samuel utanför hans jobb. 10 minuter utsökt billäsning!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: att bli sedd

Att bli sedd hör väl till en av människans mest grundläggande behov. Mina tre senast lästa böcker har på olika sätt behandlat just det här.

Lärarrummet.jpg

Annika Luther (2013) Lärarrummet

Jag som har haft en så motig relation till Luthers ungdomsromaner tänkte äntligen när jag läste den här vuxenromanen!

Titeln kanske inte väcker omedelbart intresse; vad häftigt kan tänkas hända i en skola, än mer i ett lärarrum!? Men låt er icke luras — det händer absolut grejer! I boken får vi följa med en handfull lärare, både professionellt och privat och ni skulle bara ana vilka intriger och vilket drama som kan utspela sig i lärarrummet.

Som pedagog och lärare intresserade den här mig av naturliga orsaker. Jag gillade särskilt att den handlade mycket om att se sina studerande, se sina kolleger men också se och vara lyhörd för sig själv. Det var gripande.

Därför tror jag också att den här boken har mycket allmänmänskligt som kan tilltala vem som helst. Också dig.

Moxie.jpg

Jennifer Mathieu (2017/2018) Moxie

En high-school miljö med ett förstelnat socialt klimat. En modest ung tjej som inspireras av sin mammas punkperiod i tonåren och börjar göra uppror mot det rådande systemet i skolan med hjälp av en egengjord-tidning (eller fanzine) kallad Moxie. Det är premissen för boken.

Jag måste säga: det här känns fräscht!

Trots att jämställdhet och feminism länge, länge har behandlats i litteraturen känns det här nytänkande och 2019. Stundvis upplevde jag att händelserna i boken var snudd på överdrivna, men å andra sidan kanske just det var nödvändigt för handlingsförloppet.

En perfekt crossover-roman om hur vi kan arbeta för att både individer och större grupper kan känna sig sedda och trygga på ett individuellt, samhälleligt och institutionellt nivå.

Allt det här är boken utan att för den skull vara raljerande och predikande.

Åh, kom och se här.jpg

Hannele Mikaela Taivassalo (2010) Åh, kom och se här

Jag är ett stort fan av Taivassalo, och den här redan åtta år gamla romanen gör mig absolut inte besviken.

Redan från första början vet vi hur boken kommer att sluta, men vem och vad som leder fram till slutet vet vi inte. Den allvetande berättaren i boken är en så kallad trappdväljare; hon smyglyssnar på invånarna i huset med de tunna väggarna. Särskilt lägenheten där kvinnan bor tillsammans med sin bror och hans dotter ligger i hennes intresse.

Som alltid i Taivassalos romaner är språket underskönt och fritt strömmande. Berättelsen förtäljs nästan på ett sugande, suggestivt sätt vilket gör att jag inte vill (kan!) sluta läsa. Det är en roman om längtan, att färdas, om stora, svåra val och livets förgänglighet.

Det är en mer krävande bok, det medger jag, men jag kan tipsa om recensionen på Svenska Yle som stöd för läsningen.

Riktigt fin läsning!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: det handlar om identitet

Jag tänkte inte så mycket på det då, men nu när jag ville hitta en gemensam nämnare för mina tre senast lästa böcker märkte jag tydligt att de samtliga handlade om identitet.

Det här med identitet är givetvis väldigt mångfacetterat och kan belysas på olika sätt, så läs vidare för att veta hur ras, religion och kultur framställs och problematiseras i de skönlitterära verk som jag har läst på sistone.

Hur fin och tilltalande pärmbild!?

Hur fin och tilltalande pärmbild!?

Jodi Picoult (2016/2018) Små stora saker

Den här är omvälvande.

Det handlar om afroamerikanska Ruth som i tjugo år har jobbat som barnmorska på ett sjukhus. En tragisk händelse tillsammans med ett par nyblivna föräldrar, som öppet visar att de tillhör vit makt-rörelsen, skakar om hela Ruths bild på det amerikanska samhället — och jag som läsare skakas om med henne.

Jag förargas, sörjer, skäms mycket och kan inte låta bli att beröras. Det här är en roman om rasism — både aktiv rasism men också den så förrädiska passiva rasismen — och om hur samhället tragiskt nog inte är så jämlikt som vi så gärna vill tro.

Och mest av allt: det här är en roman att sluka.

Trots att den har rejält med asiaa (viktigt budskap) är den ändå inte predikande; berättelsen flyter på och jag som läsare vill bara fortsätta läsa.

Den här boken lär göras till film med bland annat Julia Roberts och Viola Davis (från How to get away with murder) i huvudrollerna, så se till att läsa den innan det!

Inte längre nunna.jpg

Helene Hägglund (2009) Inte längre nunna

Det är redan ett par år sedan den här hamnade på min läslista. Äntligen fick jag tid att läsa den också.

Det här är en berättelse om danska Helene som går med i ett kloster redan som sextonåring. Det är en berättelse om klosterlivet, om tro och tvivel, manipulation och andligt våld. Det heter att boken är en roman, men författaren är öppen med att den är självbiografisk, så jag skulle helst vilja kalla den autofiktion.

Jag vet inte när jag ska lära mig att jag inte gillar självbiografier.

Jag fann den här bokens titel och tema oerhört intressant, men språket var platt och händelseförloppet avbröts väldigt plötsligt. Visst var det intressant men läsupplevelsen gjorde mig smått besviken.

Vill du ändå läsa om livet i ett nordiskt kloster i modern tid är det här säkert av intresse för dig!

SMS från Soppero.jpg

Ann-Helen Laestadius (2007) SMS från Soppero

Ännu en ungdomsbok av Ann-Helen Laestadius. Vackert så!

Den här handlar om Agnes som är same men bor i Stockholm. När hon besöker Soppero i Lappland ställs hon inför frågan om hon verkligen kan räknas som same: kan man vara same om man inte bor i Lappland? om man inte ägnar sig åt renskötsel? om man inte pratar samiska?

Och den större, övergripande frågan som författaren tar upp är förstås: hur ska vi förhålla oss till det komplexa ting, som identitet är.

Det här är en viktig bok som jag är glad över att jag läste. Det går undan att läsa den, och jag förundras över hur så stora, existentiella frågor kan belysas på ett så oproblematiskt och naturligt sätt som i Laestadius roman.

Läsvärd, absolut!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: möten med något nytt

Jag har på sistone haft litterära möten människor som har kommit med nya perspektiv på det som kallas livet.

Jag har bekantat mig med en vietnamesisk båtflykting, nya karaktärer i fantasyvärlden Westeros och den muslimska Amal som gör ett avgörande beslut för sin tro.

Fortsätt läsa för att få lite nya boktips!

Ru.jpg

Kim Thuy (2009/2011) Ru

Att läsa den här är som att följa med på en resa i människans hjärna; att flyta bland fragmentariska minnesfrekvenser.

Det är en berättelse om en ett barn som tillsammans med sin familj emigrerar med en båt från Vietnam till Kanada. Det är också en berättelse om en kvinna som växer upp med fötterna i två världar. En berättelse om kultur, assimilation, integrering, saknad och hopp.

Det här är en bok som jag ville läsa långsamt och låta innebörden, språket sjunka och smälta i lugn och ro. Det är en vacker, rolig och skärpt berättelse om ett livsöde som inte kan undgå att röra läsaren.

Kråkornas dans.jpg

George R. R. Martin (2005) Kråkornas fest

Sakteliga framskrider mitt Game of Thrones-projekt.

Det här är den fjärde boken i serien och jag måste säga att det var den mest tungrodda hittills. Jag tror att det till stor del beror på att den här endast handlade om karaktärer som jag inte finner så väldigt intressanta (såsom Brienne, Jamie samt andra mindre “centrala” personer). Jag saknade förstås min Daenarys, Jon Snow och Tyrion!

Men visst är det en central bok, och visst för den den övergripande berättelsen framåt. Men ändå, meh, inte riktigt min favorit. Nu har jag emellertid bara två böcker kvar!

Ser mitt huvud tjockt ut i den här.jpg

Randa Abdel-Faitah (2005/2006) Ser mitt huvud tjockt ut i den här?

Den här boken, som har drygt femton år på nacken kändes redan lite ålderdomlig. Och det, kära vänner, är ett enormt bra tecken.

Huvudpersonen i boken Amal beslutar sig för att börja bära slöja i high school, men det visar sig inte vara helt oproblematiskt. Hon möter både yttre motstånd i form av skolans formella klädkod och oförstående lärare, men det som jag främst finner intressant är Amals inre motstånd — hennes inre dialog, kanske till och med kamp.

Att den här boken kändes ålderdomlig innebär förstås att vår värld har blivit mycket mer tolerant och förstående, och det ser jag som en seger. Men dess “ålderdomlighet” är ingen ursäkt för att inte läsa den här. Den är viktigt, väldigt!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Ett stort åtagande

Projekt läsa alla Game of Thrones innan sista TV-säsongen börjar (i mitten av april) framskrider segt och med fördröjning. 

Men ändå framskrider det någotsånär.

Huh, det känns verkligen som ett stort åtagande att ta sig an de här massiva tegelstenarna till böcker. 

Men visst får jag konstatera att få böcker lämnar mig med en lika stor känsla av tomhet när jag väl har läst klart. 

FullSizeRender.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Böcker att se fram emot 2019

Var vid gott mod, kära läsare!

Våren är i antågande och med våren kommer en massa härlig läsning.

Jag har gjort jobbet för er och tagit mig tid att undersöka vilka böcker som släpps under våren. I det här inlägget samlar jag de böcker som jag ser fram emot mest!

Varsågoda och låt er inspireras av bokvåren 2019!

Bildkällor: Albert Bonniers Förlag och Natur & Kultur

Laura Binet (2019) Språkets sjunde funktion

Litteraturforskaren Roland Barthes blir överkörd av en bil i Paris och dör av skadorna. Men omständigheterna kring Barthes död får en att undra om det alls var en olycka — tänk om Barthes egentligen bar på en stor hemlighet som fick någon att mörda honom?

Under mina studier i språk- och litteraturvetenskap var Barthes en ofta förekommande figur. Att få läsa om honom i kombination med mysterium och mord är bara för lockande. Det här ser jag fram emot!

Utgiven på Albert Bonniers förlag i februari 2019.

Michael Ondaatje (2019) Lyktsken

Boken handlar om två unga bröder i efterkrigstida London som, efter att föräldrarna överger dem, blir omskötta av en man kallad Nattfjärilen och andra vuxna tillsammans med honom.

Det visar sig emellertid snart att Nattfjärilen inte alls är en lämplig vårdnadshavare, snarare antar pojkarna att han ägnar sig åt kriminell och mystisk verksamhet. Det verkar som att Nattfjärilen och de vuxna vill skydda pojkarna mot något — men vad?

Den här romanen tilltalar mig eftersom den har kombinationen historisk roman (om än fiktionsbaserad) och thriller.

Kommer ut på Natur & Kultur i mars 2019.

Bildkällor: Ordfront Förlag och Albert Bonniers Förlag

Chigozie ObioMA (2019) Minoritetsorkestern

Chinonso råkar av en händelse rädda Ndali från att hoppa ner från ett bro och det blir startskottet för deras kärlek. Ndali kommer emellertid från en familj med högre socioekonomisk status vilket förhindrar Chinonso och Ndali från en gemensam framtid tillsammans.

Vem älskar inte en klassisk Julia och Romeo saga i ny tappning? Det här kan ju inte bli fel!

Kommer ut på Ordfront Förlag i mars 2019.

Tom Malmquist (2019) All den luft som omger oss

Boken handlar om huvudkaraktären Tom som stöter på en tidningsnotis om ett ouppklarat mord i hans hemstad Huddinge. Den mördade mannen, Mikael K, och omständigheterna kring hans mord väcker Toms nyfikenhet och slungar honom tillbaka till hans barndomsår, hemstad och till året 1991.

Jag har höga förväntningar på den här eftersom den samtidigt utlovar ett konkret mysterium men också en personlig inre resa som jag hoppas att har beröringspunkter.

Kommer ut på Albert Bonniers förlag i mars 2019.

Bildkällor: Rabén Sjögren och Forum Förlag

Per Nilsson (2019) Vill inte, vill

Vill inte, vill är en ungdomsroman som handlar om Nora. Nora är snäll, duktig och har goda betyg men hon vill hämnas sin goda vän som har råkat illa ut. Boken behandlar övergrepp, mobbning och svek och om jag får säga vad jag önskar så hoppas jag att den vågar gå dit det bränner.

Den här boken lockar mig främst för att jag uppskattar Nilsson som författare och eftersom boken bygger på verkliga händelser.

Utgiven på Rabén Sjögren i januari 2019.

Fredrik Backman (2019) Folk meD ångest

Sist men absolut inte minst: en av mina favoritförfattare kommer ut med en ny bok!

Den här romanen handlar om en lägenhetsvisning som utvecklas till ett gisslandrama. När polisen senare anländer till platsen är lägenheten tom och därefter får läsaren höra olika versioner av vad som verkligen hände.

Det här kan inte bli fel. You had me at lägenhetsvisning, liksom.

Jag har alltid älskat Backmans sätt att skriva humor med en stor näve allvar, och eftersom den här romanen utlovar lite pusselmysterium är alla mina läskriterier bemötta. Som jag ser fram emot denna!

Kommer ut på Forum förlag i april 2019.

Har ni tips på böcker som kommer ut under våren?
Vad ser ni fram emot att läsa?

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: om rädslor

Det var tre väldigt olika böcker jag samlade ihop till det här inlägget, men jag tyckte mig ändå kunna urskilja en vag gemensam faktor i alla böckerna. Och det är temat rädsla. Hur tydlig den tråden egentligen är får ni själva avgöra.

Hur som helst, här är mina tre senast lästa:

Fladdermusmannen .jpeg

Jo Nesbø (1997/2000) Fladdermusmannen

Inspirerad av mina två goda vänner beslöt jag att i år läsa igenom hela Harry Hole-serien, och därför inledde jag med den här som är den första boken i serien på (hittills) tolv böcker.

Till skillnad från typisk nordisk krim-litteratur utspelas den här boken i solvarma Australien, vilket, logiskt nog, tog udden av betydelsen Nordic Noir. Ändå är det en bok som fick mig att bita på naglarna mot slutet, helt som sig bör alltså.

Det är förstås Nesbøs första verk om Harry Hole, och i vissa avseenden tycker jag att det märks. Men som tur vet jag att Harry Hole utvecklas som karaktär, och Nesbø utvecklas som författare med tiden.

Rekommenderar alla mer lättskrämda och lätträdda läsare att ta sig an den här, den var inte alldeles för hemsk!

Tio över ett.jpeg

Ann-Helén Laestadius (2016) Tio över ett

Den här boken fängslade mig från sida ett.

Den handlar om Maja som bor i Kiruna och som varje natt ställer in klockan på tio över ett för att vara vaken när det sprängs som mest i gruvorna under staden. Hon är livrädd att hela staden en natt ska rasa, men samtidigt är hon inte alls redo att lämna sitt barndomshem. Trots det kommer en stor del av hela Kiruna att flyttas.

Med kryddor som bokklubbar, Zlatan, vänskap och tonårskärlek blir resultatet en ungdomsroman helt i min smak.

Jag älskade den här boken.

Dels är jag otroligt fascinerad av hela Kiruna och dess flytt och dess gruvor, dels ser jag något väldigt allmänmänskligt i Majas existentiella ångest.

Min största insikt var att de flesta människor har ett slags Kiruna i sitt liv, som kanske fyller dem med ångest och håller dem vakna om nätterna.

Ängelns lek .jpeg

Carlos Ruiz Safón (2008/2009) Ängelns lek

Det här är den andra boken i serien om De bortglömda böckernas gravkammare (läs min recension om del ett här).

Spoiler alert: det här är bra!

Också här kretsar handlingen kring böcker och delvis också kring De bortglömda böckernas gravkammare. Och än en gång är det en mängd frågetecken som i det här fallet leder huvudkaraktären David Martín på otippade äventyr.

Ruiz Zafón har ett väldigt kännspakt sätt att berätta. Det är omöjligt att lägga ner boken, och efteråt känner jag mig alldeles matt. Min nyfikenhet väcks, jag bara måste få läsa vidare, samtidigt som jag stundvis håller andan för det är så spännande.

Det här är utmärkt läsning för alla som behöver böcker som verkligen fångar en från sid ett. Samtidigt lämpar den sig för människor som vill läsa spänning utan att det är blod, död och förruttnelse på agendan.

Enormt bra bokserie det här — läs läs!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: livsöden värda att berättas

Jag är av den åsikten att allas livsberättelser är värda en egen bok.

Ändå finns det förstås livsöden som gör sig alldeles särskilt bra i bokformat, och på sistone har jag läst tre böcker om både verkliga och fiktiva livsberättelser (och också kanske en blandning av dessa två).

Pachinko.jpg

Min Jin Lee (2017/2018) Pachinko

Den här boken blev jag tipsad om av en vän från USA. Jag skulle vilja kalla den en generationsroman eftersom den spänner över årtionden och följer med en koreansk familj som emigrerar till Japan.

Eftersom jag automatiskt läser mycket litteratur av och om västerlänningar har jag som mål att under 2019 bredda mitt geografiska och litterära spektrum och läsa böcker om och/eller av människor från Asien, Afrika och Sydamerika. Den här boken var således ett gott val.

Generationsromaner och historiska romaner kan ibland vara sega och tungrodda, men den här hade ett behagligt flyt och en skön puls vilket underlättade läsningen. Den är informativ i det avseendet att den lyfter upp kulturella, geopolitiska och religiösa frågor i Korea och Japan — något som jag i vanliga fall inte hade fått upp ögonen för.

Den här boken har varit en ordentlig skräll i USA och jag tycker att den också förtjänar uppmärksamhet i Norden.

Boken om Kim Wall.jpg

Ingrid & Joachim Wall (2018) Boken om Kim Wall — när orden tar slut

Det här var utan tvekan rörande läsning.

Kim Wall, vars namn så tragiskt sattes på världskartan i augusti 2017, blir hedrad och, i viss mån kan jag tycka också återupprättad, genom den här boken. Hennes föräldrar har skrivit om händelserna den där sensommaren som för alltid skakade om deras liv och tragiskt nog släckte Kim Walls.

Jag älskar att Kims föräldrar vill att Kim ska bli ihågkommen som mer än ett offer — att hon var en lysande journalist gör den här boken mig verkligen medveten om.

Det är klart att det här är läsning som förargar — våldshandlingen emot Kim är så brutal och obegriplig, det är klart att det förargar — men den här boken är inte en hämnd utan det är en bok som värmer och visar på medmänsklighet och tröst i de mest ofattbara lägen.

Min fantastiska väninna.JPG

Elena Ferrante (2011/2016) Min fantastiska väninna

Jag är väldigt sen med att hoppa på Ferrante-tåget men ni vet vad man säger om hur det är med bättre sent…

Elena Ferrantes böcker har varit rejält omtalade (och utlånade) och hon har hyllats för sin träffsäkra uppväxtskildring, sitt avskalade men slagkraftiga språk och sin utsökta detaljrikedom.

Jag förstår varför Ferrantes böcker har liknats vid Knausgårds alla kamper, men eftersom jag inte gillade dem heller (vilket skandalöst erkännande!) blev jag inte heller helt övertygad av den här.

Jag måste ändå säga att jag beundrar Ferrantes sätt att skildra den speciella sorts avundsjuka och den psykologiska spänning som kan finnas barn (och människor) emellan.

Visst var den läsvärd men jag hade kanske förväntat mig lite mer eftersom den var så hajpad.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.