Aprilböcker 2020

April var ett långt år,
men vi klarade det.

Aprilmånadens sista dag är här och därför kommer nu aprilmånadens bokskörd. Det har varit mycket ljudböcker, vilket syns på mängden iPad-foton. Har verkligen förtjusat ned mig i ljudböcker.

I övrigt väldigt varierande litteratur. Allt från fantasy—fakta—klassiker—nyheter.

Hoppas ni hittar något spännande!

Stina Jackson (2018) Silvervägen. Den här överraskade positivt! Det är lite Jägarna-filmerna känsla i den här boken som handlar om en pappa som söker sin försvunna dotter i en karg Norrländsk miljö.

Patrik Svensson (2019) Ålevangeliet. Aldrig hade jag trott att en bok om en fisk kunde vara så intressant. Den här har jag skrivit och hyllat här.

Axel Åhman (2020) Klein. En härlig novellsamling som rör frågor om manlighet, mänsklighet och sårbarhet. Allt detta i ett igenkännbart österbottniskt landskap. Älskar den!

Vigdis Hjorth (2016) Arv och miljö. En bok om familjehemligheter och känslan av att inte bli hörd, förstådd eller trodd. Lite väl tungrodd men ack vilket utsökt språk. Hade gärna läst denna på norska.

Marie Aubert (2020) Vuxna människor. Jag finner att jag ofta återkommer till den här. Den berörde mig. En bok om systraskap, samhällsnormer, ofrivillig ensamhet. Fräscht grepp.

Malin Persson Giolito (2008) Dubbla slag. “Den som väntar på något gott väntar … “ helt i onödan när det kommer till den här boken. Att läsa den här känns som att läsa igenom tio år av facebookuppdateringar från övertrötta, överarbetade föräldrar. Inte kul. Jo, jo, det är viktigt att lyfta fram ojämställdhet i juristbranschen, familjelivet och hemmalivet men det här paketet är verkligen inte tilltalande. Tyvärr!

Lewis Carroll (1865/2017) Alice i Underlandet. Njöt så mycket av att läsa den här. Kanske är det fantasy eller kanske är det metafysik. Oavsett vilket är det härlig läsning.

Nora Krug (2018/2019) Heimat. Den här boken älskade jag från början till slut. En grafisk roman i scrapbook-stil om att göra upp med sitt förflutna och gå till rötterna med sitt arv. Oavsett hur det ser ut. Recension här.

J. K. Rowling (1998/2000) Harry Potter och Hemligheternas Kammare. Jag är förälskad i den här serien. Vilken skatt att ha dessa olästa i vuxen ålder! Detta är bok nummer två — bättre än bok nummer ett!

Deborah Feldman (2012) Unorthodox: The Scandalous Rejection of my Hasidic Roots. Innan jag såg Netflix-serien ville jag läsa boken (såklart). Oerhört gripande om att vistas i trånga rum och uppleva att den form man enträget bör försöka få plats i helt enkelt inte passar. Underrubriken till trots handlar boken sist och slutligen väldigt lite om “the scandalous rejection” medan majoriteten av boken handlar om livet i de här ultraotrodoxa-sammanhangen.

Johanna Elomaa (2020) Grottdykaren: Mikko Paasi och den dramatiska räddningsoperationen. En väldigt otypisk bok för mig att läsa. Den här lyssnade jag på tillsammans med Samuel. För att vara en memoar/självbiografi/dokumentär hade den förvånansvärt mycket djup. Recension här.

Mariette Lindstein (2017) Sekten som återuppstod. Jag ville fräscha upp mitt minne med de här böckerna om trånga, manipulativa rum nu när Lindstein har kommit ut med en fjärde bok (!) i serien om Sekten på Dimön. Så spännande. Så viktiga!

Van Veeteren (1996) Kvinna med födelsemärke. Vem tackar nej till lite hederliga deckare? Den här serien är så mysig och precis lagom spännande.

Gun-Britt Sundström (1976) Maken. YES! Att höra författaren själv läsa upp detta mästerverk var en njutning. Jag är så imponerad av språket, karaktärerna och hur moralfilosofiska frågor om relationer, frihet, lojalitet och sexualitet aktualiseras i den här. Helt makalös (no pun intended).

Hanna Ylöstalo (2020) Silver. Debutroman om ett igenkännbart brytningsskede, vänskap, klass och relationer. Lågmäld och stillsam med många fina detaljskildringar.

Bea Uusma (2013) Expeditionen: Min kärlekshistoria. Det är svårt att inte fascineras över polarexpeditioner i allmänhet och Andrées polarexpedition i synnerhet när man läser den här. Som en häftig thriller. Rekommenderar ljudboksversionen!

Vigdis Hjort (2020) Lärarinnans sång. Hur mycket stämmer vår bild av oss själva överens med hur andra ser på oss? Vad händer när vi plötsligt blir filmade och väldigt medvetna om allt vad vi gör, säger, är? Den här boken är väldigt okonventionell till sin tematik och jag älskar den för det. Som forskare väcks många forskningsetiska frågor hos mig. Jag gillar det.

Heather Morris (2020) Cilkas resa. En fristående fortsättning, eller kanske snarare sidostory, till Tatueraren i Auschwitz. Jag gillar Cilka som karaktär och hennes story är så, så viktig men själva paketet är inte lika bra som Tatueraren. Ändå läsvärd.

Det var mina aprilböcker.

Blev du sugen på att läsa något?

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.