Under den gångna veckan har jag haft ovanligt många intressanta samtal i vardagen. Stimulerande och intellektuella samtal som jag så fint kallar dessa. Oj vad jag njuter.
I samtliga fall har dessa samtal uppstått efter kontakt med litteratur. Och det är precis vad litteraturen gör när den är som allra bäst. Den får en att prata om sådant, som man i vanliga fall inte skulle komma på att prata om.
Litteraturen utmanar mig då den tvingar mig att se på saker och ting ur olika perspektiv. Litteraturen låter mig resa när jag är tvungen att stanna där jag är. Litteraturen öppnar upp för nya idéer och tankar.
Och jag fullkomligen älskar det.
Det här vädret är perfekt för läsning Så ta och plocka upp en bok där du njuter i solen!
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Minns ni i gymnasiet när abiturienterna fick läslov. Vilken grej! Borde införlivas i varje skola, varje stadium, varje arbetsplats, varje år.
Nu var ju abiturienternas läslov inte nödvändigtvis präglat av idel skönlitterär nöjesläsning. Men ett lov som är tillägnat böcker och läsning — vad är väl bättre än det?
Jag är i en riktigt läsfas just nu och läser allt jag kommer över. Jag har reserverat och lånat hem en massa böcker som jag har längtat efter att läsa under en lång tid.
Jag fick aldrig ta något läslov i gymnasiet då jag hade några kurser att fullborda under mitt abiturient-år. Så därför tycker jag att jag borde kunna ta ut läslovet så här retroaktivt. Eller?
Nånej. Men så känns det. Jag skulle hemskt gärna mest bara läsa läsa läsa.
Böckerna och jag. I ett rosa filter. Kärlek.
Svara i kommentarsfältet nedan: vilken bok läser du just nu?
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Det är öppet, ärligt och frustrerat. Rasande och ödmjukt. Högt och lågt om vartannat i en härlig, igenkännbar röra.
Om att vara småbarnsmor och att ha en karriär. Om lyckade arbetspresentationer och vällingkladd. Om äktenskap och bajsblöjor.
Jag läser långsamt. Jag skrattar högt för mig själv. Jag pausar, läser igen — långsammare den här gången — och suger i mig orden som en svamp. Jag klistrar in post it-lappar på alla ställen jag vill skriva ner. Snabbt är boken en enda explosion i färgglada post it-lappar. Jag läser högt åt min Samuel ibland. Det är bara så bra.
Mitt favoritord, som inte alls är så mycket ett vedertaget ord som ett ord jag bara har börja använda frekvent, är vardagsvackert.
Och det är precis där jag vill placera Sanhaies poesi. Mitt i det vardagsvackra.
Ifall ni läste mitt inlägg från igår och fortfarande inte tror mig:
“Hjärnan känner inga tempus. Det den har längtat efter har den redan haft. Språnget sker när vi inte vill förlora den framtid vi redan känt.”
“Varje gång hon kommenterade något blev det stumt. Hugo följde aldrig upp det Ester sa. Ester följde alltid upp det Hugo sa. Ingen av dem var riktigt intresserad av henne men båda var intresserade av honom.”
Det är inte värt det, kände hon. Det är alltid värt det, tänkte hon. Och oavsett vilket kan jag inte avstå, tänkte hon och kände hon
Det hon definitivt inte fick göra nu var att utsätta sig för ångesten i att skicka ett sms på vilket det inte kom något svar. Ångesten över uteblivna svar var något de som skapade sms och mejl inte kunde föreställt sig. Eller också saknade de den sortens inlevelseförmåga. Det brände i fingrarna efter att sms:a och få lättnaden det innebar att skicka iväg något, som höll i sig under minuterna som följde när man fortfarande kunde hoppas på ett svar. Hon höll flera gånger i telefonen och började skriva ett meddelande, men raderade varje gång och la den långt ifrån sig.
Samtliga citat ovan från Lena Anderssons bok Egenmäktigt förfarande.
Om ni inte fattat än: läs den!
Inte alls Egenmäktigt förfarande. Snarare en bok av John Green
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Jag är inte mycket för nyårslöften-människa. Men jag är däremot mycket av en mål- och delmål-människa.
Mitt mål för 2018 har varit att fotografera mera. Och ganska väl har det gått eftersom mitt lagringsminne på telefonen är slut.
Ett annat mål för 2018 är att läsa 100 skönlitterära böcker. Nu är redan en tredjedel av år 2018 förbi (!!!) och jag måste ärligt säga att jag inte har en stark start i litteraturväg på året. Att arbeta 100 % var en omställning nog. Att därutöver dansjobba många kvällar i veckan och skriva avhandling var övernog. Därför har året 2018 inte hittills varit skönlitterärt tät.
Nu har jag emellertid fått upp läsflytet igen, och läslusten är stor, så nu blir det andra bullar. Dessutom satsar jag på att läsa en mängd böcker under min (livstids allra första!) semester!
Så där har ni min anspråkslösa lista hittills. I den saknas två ljudböcker. Dessutom har jag en barnbok och en skönlitterär bok på gång nu som snart är utlästa — så snart är jag uppe i sexton och då låter det plötsligt mycket mer lovande!
Jag lovade ändå mig själv att det här målet ska vara ett mål som ska vara roligt och sporrande, inte prestationskrävande och ångestfyllt. Därför har jag inte heller stressat med läsningen utan tagit vara på mig själv och min ork. Så fort min läsning blir ett krav försvinner glädjen, och det har jag varken hjärta eller mage att göra med min läsning.
Av ovanstående böcker gillade jag väldigt starkt Philip Teirs debutroman Vinterkriget och Adrian Pereras White Monkey. Många av de övriga böckerna har jag också skrivit om här på bloggen, för de har varit värda sitt eget inlägg.
Nåväl. 8 månader och 84 böcker! Det ska gå! Håll tummarna!
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
✖ TACK TILL BOKFÖRLAGET FORUM FÖR RECENSIONSEXEMPLARET ✖
Ifjol hade jag en episod då jag läste allt jag kom över i skönlitteraturväg med temat sekter. En av böckerna jag läste då, Sekten på Dimön, grep tag i mig och resulterade i ett blogginlägg. Författaren, Mariette Lindstein, har nu kommit ut med en helt ny bok som jag har haft förmånen att ta läsa. Tack Mariette och Forum!
Vit krypta är en pinfärsk thriller om "sekter med osynliga nätverk, frihetsberövande, maktlöshet och manipulation – och om en syskonkärlek som är starkare än allt" (från förlagets webbsida).
Boken inleds en midsommarafton då en ung kvinna, Daniella eller ”Dani”, försvinner under mystiska omständigheter. Nyheten om Danis försvinnande orsakar ett katatoniskt sammanbrott hos tvillingsystern Alexandra "Alex", men efter ett tag börjar hon jobba på en ny arbetsplats som är allt annat än konventionell. Samtidigt gör hon allt i sin makt för att ta reda på var systern är. Varje ledtråd tycks leda mot sekterism och med varje dag är en kamp mot klockan.
Från sid ett är tempot högt och de tvära kasten och många twistarna blir inte färre ju mer jag läser. Det här är alltså en bok helt i den snabba läsarens smak; en bok som kan läsas i ett utan att för en sekund mista spänningen. Ibland tycker jag att det rasande tempot är på bekostnad av dialogen, och jag hade gärna sett mer djup och autenticitet i karaktärernas samtal, för karaktärerna är minsann intressanta. Jag gillar speciellt Alex kaxighet och hur orädd hon är!
Boken är helt i tiden med tanke på #metoo och den finlandssvenska #dammenbrister. Den sköna men alltjämt underkuvade kvinnan realiseras igen på ett rysligt men ack så viktigt och sätt. Lindstein visar med sin enorma kunskap och mångåriga erfarenhet av sekter hur farlig kombinationen förtryck, manipulation och sekterism är. När jag läser väcks frågan: hur långt får man rimligtvis gå inom religionsfrihetens gränser? i mig. En central och livsviktig fråga.
Det bör sägas att boken är ocensurerad och lämpar sig inte för den känsligaste av läsare. Jag har en väldigt hög tröskel för vad jag tycker är otäckt men också jag fick stundvis läsa mellan fingrarna för att våga. Men för mig ska böcker inte enbart vara njutning och avkoppling utan jag vill ha resistans och tuggmotstånd. Jag vill att läsning ska tvinga mig till eftertanke och kritisk reflektion. Det gör den här boken.
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Det finns mycket som konkurrerar om nutidsmänniskans uppmärksamhet. Jag, och många med mig, kämpar med att använda tiden på ett medvetet sätt. I en diskussion jag nyligen deltog i behandlades just det här; hur tiden bara rinner iväg när man börjar slösurfa på telefonen. Jag kan börja på instagram, skrolla tills jag är uppdaterad, klicka vidare, hitta en intressant sak att googla (oftast en sjukdom som jag sedan tror att jag lider av) och hamna på en massa olika nätsidor och det slutar med att jag köper en neonfärgad pilatesboll från Wish. Typ.
Jag håller med alla röster som säger att det efter en lång dag är skönt att bara stänga av alla intellektuella delar av hjärnan, och slappna av framför en IQ-befriad tv-serie. Alternativt att spela candy crush tills det enda man ser när man sluter ögonen är godisar som spränger (för att inte tala om ljudeffekterna man hör, om man mot förmodan har på ljudet!). Och jag ser absolut inget fel i det här, tvärtom tror jag att det är viktigt att få en motvikt till den stress och den tankeverksamhet som arbets- och studielivet kräver. Men jag tycker att det är skrämmande när man tänker att man "bara" ska gå in alldeles snabbt och kolla på instagram, och en timme senare fortfarande är kvar där eller på någon annan plattform.
Ända sedan januari har jag fört en högst medveten kampanj med mig själv. Jag väljer boken. Trots att jag bara skulle vilja ägna mig åt något som inte kräver min koncentration eller tankeverksamhet. Jag väljer boken. Trots att jag bara skulle vilja ligga halvdreglande på soffkudden och se på New Girl. Jag väljer boken. Trots att jag har haft en krävande dag och vet att jag egentligen inte kommer att orka läsa mer än ett fjuttigt kapitel. Jag väljer boken.
Som modersmålslärare (svensklärare) är jag förstås bekymrad över hur människan har allt kortare koncentrationsspann, hur hon är van att få all fakta levererad på en och samma gång och inte på samma sätt kan låta fantasin flöda, samt hur hon är van med att det som läses är kort, gärna med många interaktiva möjligheter och helst i videoformat. Och jag vet ju med mig själv att det krävs en envishet och en stark inre motivation för att orka plocka fram boken efter en lång dag. För de andra alternativen är faktiskt lättare, men inte nödvändigtvis bättre. Och just därför väljer jag boken.
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Barn- och ungdomslitteratur är som bäst när den också vågar ta upp dom där svåra och ofta tabubelagda teman; teman som kanske har ansetts mera lämpliga inom "vuxenlitteraturen".
Sara Lundbergs bok Fågeln i mig flyger vart den vill är ett utmärkt exempel på det här då centrala teman i boken är sorg, förlust, drivkraft, rädsla och att våga drömma. Det låter klyschigt men det är paketerat på ett sällan skådat sätt. Boken belönades med Augustipriset 2017 för årets bästa svenska barn- och ungdomsbok.
Bilderboken handlar om den svenska konstnären Berta Hanssons uppväxt under tidigt 1900-tal. Tuberkolos härjade i Sverige och sjukdomens närvaro förmedlas både i text och bild. Och det är en av de övergripande styrkorna i boken; texten förmedlar en berättelse, bilderna ytterligare en och tillsammans utgör de en väldigt stark estetisk helhet. Jag stormnjuter av att bläddra igenom boken, då den består av underbara, färgstarka och känsloladdade målningar som förmedlar en vacker och berörande berättelse.
Det här är en crossover av rang. Både ung som gammal kan inte bara njuta , men få ut väldigt mycket (om än lite olika aspekter), utav läsupplevelsen. Jag tror att den tilltalar läsare i olika åldrar och olika skeden av livet. Det är en ärlig och hoppfull berättelse som är så läsvärd. Boken rörde mig till tårar och jag kan inte annat än konstatera att den absolut var värd sitt pris.
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Nu har jag sammanställt informationen som ni har delat med er i ministudien som jag öppnade för en vecka sedan! TACK för era fina svar, jag blev så glad över att så många bidrog med sina boktips. Flera av er tipsade om samma författare, och flera av er höll faktiskt på med att läsa exakt samma bok just nu, vilket var häftigt! Jag undviker alltså dubbletter och summerar nedan endast vilka författare och böcker som nämndes.
Jag fick så många goda tips och inspiration till läsning, och jag hoppas att det här inlägget också kan inspirera dig och ge dig nya författarnamn och fina boktips! Men nu till listan (bilden nedan har inget med era svar att göra):
Läser just nu
Jojo Moyes Toner i natten Dorothy Clarke Wilson Granny Brand Giulia Enders Charmen med tarmen Jan-Philippe Sendker Konsten att höra hjärtslag Vilhem Moberg Sista brevet till Sverige J.K Rowling Harry Potter 2 (Hemlighetens kammare) Lillemor Hallberg, Kristina Ziegert & Ove Svensson m.fl. Hälsa & livsstil: forskning och tillämpning
Min favoritbok
Morgan Matson Fyra dagar fyra nätter Jojo Moyes Livet efter dig Liz Johnson Värdshuset vid havet Nora Roberts Förföljaren Becky Wades serie om Porter Family Jojo Moyes Etthundra mil Dorothy Clarke Wilson Granny Brand Eino Leino Hymyilevä Apollo Någon bok av Leslie Pearse Francine Rivers Kärlek som befriar J.K Rowlings Harry Potter-serie Francine Rivers Flickan under bron Jana Vagner Ön (jag hoppas jag fick författaren rätt!)
En författare jag återvänder till
Nora Roberts Lynn Austin Jojo Moyes Leslie Pearse Francine Rivers Tamara McKinley Elisabeth Nemer Märta Tikkanen Jonas Gardell Lisa Bjärbo J.K Rowling Karen Kingsbury
En bok som jag kan läsa flera gånger
Morgan Matson Fyra dagar fyra nätter Nora Roberts Förföljaren Becky Wades Porter Family-serien Lynn Austin I väntan på dig Suzanne Collins Hungerspelen Stephanie Meyers Twilight-serie Francine Rivers Oönskat liv Jonathan Safran Foer Extremt högt & otroligt nära J.K Rowling Harry Potter-serien Karen Kingsbury 9/11-serien
Följande bok på min läslista
Nora Roberts En förtrollad ö Martina Johansson Hormonbibeln 2.0 Petra Krantz Lindgren Med känsla för barns självkänsla Tove Jansson Bulevarden och andra texter Ulf Smedberg Veteranens minnen Merete Mazzarella Om livets mening Pauliina Rauhala Taivaslaulu Johanna Holmström Själarnas ö Adrian Perera White Monkey J.K Rowling Harry Potter 3 (Fången från Azkaban) Francine Rivers En röst i vinden Eva Hornung Hundpojken
Mitt bästa boktips
Lynn Austin Allting nytt Jojo Moyes Livet efter dig Jojo Moyes Etthundra mil Dorothy Clarke Wilson Granny Brand Giulia Enders Charmen med tarmen William Paul Young Ödehuset Francine Rivers Kärlek som befriar Läs mångsidigt! Blanda genrer, tidsepoker och författare! J.K Rowling Harry Potter (haha, vi har en hardcore Potter-fantast på tråden! :) Gary Chapman Kärlekens fem språk Shannon Ethridge Varje kvinnas kamp Stephen Arterburn, Fred Stoeker & Mike Yorker Varje mans kamp Therése Lindgren Ibland mår jag inte så bra
Annat i litteraturväg som jag vill berätta
Det stämmer som de säger - att läsa är att resa Jag tycker om Harry Potter och din blogg Mindus så får jag följa med ditt liv! Stephen Kings böcker är aldrig dåliga. De må vara olika och lite annorlunda, men klassiker som Carrie och Varsel kan aldrig bli fel.
TACK till er som deltog ❤
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Då jag nu har en blogg genom vilken jag når ut till ett antal människor dagligen, tänker jag att det är ett alldeles ypperligt tillfälle att ta till vara på, och dela med mig av, de erfarenheter som mina läsare har. Jag brinner för litteratur och jag vet att många av er, mina läsare, också gör det. Jag vill inte att mitt bloggande ska vara en monolog, utan jag ser min blogg som en plattform för dialog och som en inspirationskälla för både mig och dig.
Något som jag är väldigt nyfiken på, är vad just du har för tips då det gäller litteratur och läsning. Det är bakgrunden till den här ministudien i litteratur. Så låt mig presentera:
Ministudie i litteraturläsning
Tema: viktiga böcker i mitt liv
Temat är alltså viktiga böcker i mitt liv, och jag är så ivrig över den här ministudien! Nedan finns några frågor som bland annat handlar om favoritförfattare och favoritböcker. Om du vill får du väldigt gärna delta i den här ministudien. Du är helt anonym i dina svar, deltagandet är frivilligt och resultatet kommer att sammanställas och publiceras på min blogg för att sprida inspiration och tips. Fastän frågorna är skrivna i singularis (favoritbok) får du mer än gärna nämna flera böcker eller många författare.
Formuläret stängs söndagen den 18 februari klockan 23:59 och resultatet presenteras måndagen den 19 februari.
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
