Allt annat än vanlig

Den här fredagen har varit härlig och vanlig.

En helt vanlig fredag då jag knäpper på Radio Vega, antingen lagom till Skivrådet eller allra senast till Tongåvan, och du suckar och himlar med ögonen litegrann. Men bara litegrann, för så fort KAJ eller ”We found love” eller Markoolio spelas är du med på noterna, precis som om det var du som knäppte på radion i första hand.

En helt vanlig fredag då vi tillreder vår tacogratäng med gemensamma, alltid dansanta, ansträngningar.  För det är det enda rimliga sättet att tillreda en proper tacogratäng på, dansant.

En helt vanlig fredag då jag brister ut i spontan, alltid överdramatisk lipsync till smöriga ballader, och där första bästa gurka eller köksslev får agera tillfällig mikrofon. Och du skrattar och säger att jag ska sluta fjanta mig, men jag vet att du egentligen älskar att se mig busa så där.

Och en helt vanlig fredag då vi aldrig kan bestämma oss för vilken film vi ska se på. Och efter alldeles för lång tid — när osten på tacogratängen redan har blivit till en seg, oaptitlig hinna — väljer vi en film som är... medelmåttig.

Jag somnar, som vanligt, och du väcker mig med tillspetsad indignation och låtsad förnärmelse. Men jag vet att du egentligen tycker det är mysigt, att jag somnar i din famn.

En helt vanlig fredag alltså, 
förutom att en fredag med dig är allt annat än helt vanlig fredag.

 Från sommaren 2018, examensfest. Foto: Ebba Åström

Från sommaren 2018, examensfest. Foto: Ebba Åström

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.