Det är alltid den kittlande känslan som föregår den konkreta tanken.
Så är det alltid för mig när jag upplever den, känslan av en dröm som plötsligt kommer nära, nära inpå. Känslan när en dröm blir fysiskt påtaglig och fullt möjlig att gå i uppfyllelse.
Varje dag är jag tacksam över att så många av de drömmar jag hade som barn är min verklighet idag.
Jag kan inte ens säga att jag har jobbat jättehårt för att vara där jag är idag. Mycket har bara… hänt mig.
Jag har snubblat in på olika områden, träffat rätt människor vid rätt tidpunkt och kanske visat framfötterna, om ens en liten tå, när mitt inre bara har velat gömma sig och låsa dörren om mitt mest sårbara.
Varje dag är jag tacksam över att få vara där jag är idag.
Och varje gång jag blir påmind om en dröm som ännu inte är min vardagsverklighet är det den kittlande känslan som föregår den konkreta tanken.
Idag kittlade det i min kropp.
Jag blev varse om en dröm som jag hade låtit slumra för ett tag.
Men nu vaknade den.
Fräknar och favoritklänningen. Bild från sommaren 2019.