Alldeles för viktigt för mig

Det har knappast undgått en enda av er, som har följt med den här bloggen ens ett litet tag, att läsning är min grej. Jag skulle helst livnära mig på det om jag kunde. Nu livnär jag mig emellertid på lite annat (som för övrigt också är min grej) och det har sina följder på mitt läsande. 

Läser gör jag ju i jobbet också, en hel del till och med. Men den skönlitterära läsningen har varit som en avlägsen, ljuv dagdröm under den senaste månaden. Visst har jag läst en del, men inte alls lika mycket som jag brukar. Och när min vardag har fyllts med så mycket annat, har läsningen fallit bort. Jag har saknat läsningen, men jag har medvetet valt att inte prioritera det just nu. 

Läsning för mig är avkoppling. Det bästa sättet för mig att varva ner är att sträckläsa en bra bok i två-tre timmar. Om jag efter en hektisk dag tar fram min bok märker jag att den första läskvarten präglas av en viss rastlöshet och otålighet. Jag ömsom tittar på telefonen, ömsom kokar te, ömsom rättar till filten eller på annat sätt har svårt att komma till ro. Men sen, när jag kommer över den där rastlöshetströskeln, då vet ni. Då är det så skönt att vaggas in i berättelsen, språket, karaktärerna. Tiden står still samtidigt som den rusar i väg.

Samtidigt är skönlitteratur för mig en ständig inre dialog. Min läsning präglas inte av ett passivt mottagande, utan jag märker att jag hela tiden förhandlar min position i förhållande till vad jag läser. Jag märker att läsningen gör att jag inombords för en konstant intervju med mig själv: Vad tycker jag om det här? Vilka tankar väcker det här i mig? Kan jag förstå varför den här karaktären gör så här? På det sättet är min läsning också en värld av reflektion och tankeverksamhet.

Jag ville inte att läsningen skulle bli ett stressmoment. En "to-do"-ruta att bocka av vid dagens slut. Nej, läsning är alldeles för viktigt för mig för att bli ett måste. Jag vill inte att läsningen ska vara kravfylld och att bristen på läsning ska väcka känslor av otillräcklighet.

Nej. Jag vill ha gott om tid på mig.
Eller lite tid men mycket ork.
Helst mycket tid, massor av ork och många möjligheter. 

I brist på att alla variabler i min läsningekvation infaller, läser jag när jag kan.

Som i dag.

 Min favorithörna i vårt hem. Läshörnan.

Min favorithörna i vårt hem. Läshörnan.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.