Det som aldrig händer

Den här krispigt vackra vinterlördagen har jag gjort två flugor på smällen, och kombinerat nytta med nöje då jag promenerade till stan för att sköta några ärenden. Det slog mig hur Vasa vaknar till liv då solen tittar fram. Det slog mig också hur många människor det finns i Vasa - var har ni hållit hus under hela vinterhalvåret? Var har ni varit? Kul att se er!

Idag gjorde jag också det som aldrig (i alla fall sällan) händer. Jag besökte biblioteket endast för att bli några böcker fattigare, inte rikare. Det är rent ut sagt omöjligt för mig att strosa bland bokhyllorna i biblioteket utan att samtidigt plocka med mig en, två, tio bokskatter skrivna av både nykomlingar och gamla bekanta. Men i dag hände just det. Tomhänt lämnade jag min favoritplats.

Jag har emellertid redan några biblioteksböcker som pockar på. Näst på min läslista har jag romanen VI skriven av karlebybon Agneta Kallis. Det är en ungdomsroman som utspelar sig i min hemstad Karleby - det kan jag ju inte som modersmålslärare missa! Därefter väntar jag lite mera inhemsk litteratur på finska: Tiranan sydän av stjärnskottet Pajtim Statovci. Efter det är listan än så länge öppen, jag har ju litteraturförslag i mängd och parti men jag måste utvärdera situationen när jag väl kommer dit.

 Jag älskar stadsbibliotekets härliga retrobokstäver!

Jag älskar stadsbibliotekets härliga retrobokstäver!

I övrigt önskar jag dig en riktigt skön lördag och hoppas att du, som jag, följer med Melodifestivalen ikväll! 

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.