Böcker som lämnar mig mållös

Det finns bra böcker.

Så finns det böcker som lämnar en alldeles mållös. Paff. Matt. Mos i hjärnan. Böcker, som när den väl är slut får en att i alla fall vända på det sista bladet i hopp om att den ändå skulle fortsätta. Böcker som med rätta skulle kunna dela in ens liv i episoder; ett före och ett efter.

Här nedan listar jag sex böcker som av en eller annan orsak lämnat mig alldeles matt:

Rebecca av Daphne du Maurier (1938). I skarven mellan romantisk idyll och psykologisk thriller uppstår du Mauriers mest kända verk.  Jag är svag för romaner som utspelar sig under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Den psykologiska spänningen är så puttrande och den skickliga skildringen av karaktärerna är hänryckande.

 Från Samuel snapchat. Hans bedömning av boken (utseendet av boken) är lite annan än min. Men tro mig - den är bra! 

Från Samuel snapchat. Hans bedömning av boken (utseendet av boken) är lite annan än min. Men tro mig - den är bra! 

Hägring 38 av Kjell Westö. Ja vår egna helsingforsskildrare stal mitt hjärta med den här romanen. Det globala möter det lokala på ett så utsökt sätt i den här prisvinnande boken. Skildringen av de omskakande händelserna som ägde rum ute i stora världen, men också i den växande staden Helsingfors. Alla helsingforsbor borde definitivt ta sig an den här, men jag som inte alls har något överdrivet förhållande till staden låg på golvet och flämtade efter att boken var slut. Och det är sant. 

Levande och döda i Windsford av Håkan Nesser. Bortse från det icke-clickbait namnet och se istället till innehållet. Den här boken är så förtrollande då läsaren från sida ett inte vet riktigt vad hen ska tro. En människa blir inte mänskligare än så här. Jag älskar då karaktärer inte kan klassas som varken enbart goda eller enbart onda. Då är de som mest mänskliga. Den här har en så kuslig och kittlande underton att det blir en riktigt sträckläsning!

FullSizeRender.jpg

Frälsaren av Jo Nesbø. Min första bok som jag läste av norrmannen Nesbø. Utspelar sig lämpligt nog i ett julväntande Norge, vilket passar bra så här då december står för dörren. En klassisk kriminalroman men med många spännande twistar som lämnade mig paff och ihålig, så där känslomässigt efteråt. 

 Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman. Den här har många där ute redan läst, och ni som inte har det gör det å det snaraste. Bankman är så otroligt skicklig på att få med hela livet i sina böcker; kärlek, vänskap, förakt, envishet, döden, livet. Och så skriver han så förbaskat roligt också. Skratt och tårar framkallar hans böcker. Läs också med fördel hans kortroman Och varje dag blir vägen hem längre och längre. Så vackert. Tårdrypande vackert.

IMG_2419.JPG

Änglarnas svar av Stefan Einhorn. En bladvändare av klass. Om andra världskriget och den överlevande Hanna som kommer till Sverige med de världskänd svenska vita bussarna. Om hur det var på den tiden; förtränga och gå vidare. Men det går inte att fly sitt förflutna för alltid, och det får Hanna se.  

IMG_2421.JPG

Har du läst någon av dessa? Vilken ochvsd tyckte du? Om du gillade det här inlägget och gärna vill ha fler listor på böcker som gör mig (och kanske dig) mållös - klicka på hjärtknappen nedan!  

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.