Morgonstund

Det ligger något andäktigt i långsamma morgnar. Något stillsamt segt innan dagen drar igång. Det är som om hela staden ännu ligger och morgnar sig i en långsam utsträckning, i ett djupt andetag; och i det här gapet mellan nyvaknad och uppstigen finns en behaglig ro att dväljas i.

Det gör jag om mina morgnar, dväljas (dwell som det så vackert heter på engelska). Helst ackompanjerad av kaffebryggarens behagliga kluckande och porlande, med ord från mina två ord-för-dagen-böcker och endast med naturligt ljus (så länge det ännu är möjligt, winter is coming).

Idag är min favoritdag, onsdag, för ni kanske minns vad jag tänker om onsdagen (om inte, klicka här). Jag hoppas att ni får en finfin onsdag och fortsatt arbetsvecka.

 Morgonstund med guld i mund och smulor på bordet.

Morgonstund med guld i mund och smulor på bordet.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.