Det enda jag gör den här lördagen är följande:
Ligger på soffan och rör mig endast för att vända sida på kropp eller bok.
Lyssnar på ljudet av snön som ömsom droppar tätt från taket ömsom rasar ned i ursinniga dån.
Bygger pussel och lyssnar på Lady Antebellum eller tidigare nämnda snöläten.
Väntar på att mannen ska komma hem från skidturen, kvällens invigning av pizzastenen och på att bastun långsamt ska värmas upp.
Jag har skadat mitt knä och min immobilitet har tvingat mig att avstå från allt som heter promenader, länkar och träning.
Det är jobbigt i detta vackra väder men jag försöker nöja mig med annat.
Med långsamheten, vilan.
Läser just nu. Med mera.