Vi har bott i vårt första egna hem i ett år nu.
Förra året den här tiden hade vi nyss flyttat in och börjat acklimatisera oss till Korsholm, vänja oss med fler rum, mer ytor och stor frihet.
Januari och februarimånad präglades av rensning, planering och inköp av allt från möbler till tapeter. I mitten av mars fick vi nycklarna och började tapetsera.
Den trettionde april, på Samuels födelsedag, hade vi flyttpartaj och började bo i det hem som har blivit vårt.
Det känns som att tiden i som vi har bott här har gått väldigt snabbt. Jag märker att jag ännu kan dra “men vi har ju nyss flyttat”-kortet närhelst jag kommer på något som är ofixat i vårt hem.
Sovrummet är ett praktexempel. Att vi inte har fått upp tavlor och grejer i sovrummet ännu är förstås helt okej, men kan inte längre skyllas på faktumet att vi nyss har flyttat in.
Men jag gillar att vårt hem lever och vi med det. Jag gillar att vi har satt en prägel på vårt hem som känns som vår.
Jag gillar vårt hem, helt enkelt.
Vårt sovrum och färgväggen som jag älskade från första stund. Lampsystemet som vi “bara skulle ha temporärt” hänger kvar ännu ett år senare. Men det är ju lite mysigt att jag släcker Samuels lampa och han släcker min.
Så här såg det ut när vi började tapetsera. Foto: Sofia Ylimäki-Lindqvist.
Och när jag säger att “vi” började tapetsera menar jag att min Samuel och våra fantastiska vänner började tapetsera medan jag förstrött viftade på fötterna och skrollade instagram. Foto: Sofia Ylimäki-Lindqvist
Flyttpartaj — it’s a things!
Min favoritmöbel! Också den väldigt levande. Precis som sig bör.