Hur det kan vända

Vår nöjda och oftast sovande bebis har lösgjort en hel del tid för mig att göra vad jag vill med under dagarna.

Jag har ägnat den tiden åt lite olika saker (det blir till exempel en hel del kaffedrickande, läsande och fotboll på TV i dessa dagar) och en av dessa saker är att jobba!

Min andra artikel blev nyligen publicerad och jag har varit smått euforisk efter det och har många bra idéer och tankar och källor som jag jobbar vidare med i min tredje artikel. Så trots att jag är ledig från jobbet har jag njutit av att sitta och läsa igenom andras artiklar, skriva ner tankar och skissa på utkast till artikel.

Ni kanske tycker detta är tokigt och undrar varför jag framhåller detta.

Det gör jag inte för att framhäva min förträfflighet utan för att det är en enorm seger för mig personligen.

Så här:

När jag var gravid med Molly blev jag sjukskriven innan jag blev mammaledig. Orsakerna var många och långvarig stressrelaterad sömnbrist i kombination med smärtsam foglossning var de största.

Och den stressrelaterade sömnbristen i sin tur bestod också av många komponenter varav jobbet var en av de största. Sanningen är att jag för så lite som två år sedan var jag totalt vilsen med vart min avhandling var på väg.

Och det var väldigt stressande att ha ett heltidsjobb med en finansiering som är begränsad utan att veta vad jag håller på med, vart jag är på väg och om jag alls har det som krävs för att klara av det. Det kändes som att dagarna (och därmed även finansieringen) rann ut i sanden utan att jag åstadkom något som helst av värde.

Nu i efterhand inser jag delvis att denna fas av vilsenhet ofta är en del av processen att skriva avhandling, men också att jag helt enkelt behövde göra några radikala ändringar för att få rätsida på saker och ting.

När jag för två år sedan var mammaledig med Molly och upplevde jag en sådan lättnad över att inte behöva fundera på jobb och på att mina forskningsmånader gick förlorade i onödan.

Och därför är det så fantastiskt kul att jag nu idag VILL sitta och skriva text! Att jag VILL läsa nyutkomna artiklar och hålla mig uppdaterad om vad som händer på fältet.

Jag är så tacksam över hur saker och ting i livet kan vända.
Hur något jobbigt kan vända till något gott.

Och jag är så tacksam över mitt jobb – jag älskar att forska!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.