tips

Mina narrativ

Jag är inte en sådan som bär klänning och kjol, både sade jag för sju år sedan.

Eller jag är inte en sådan som går utanför hemmets fyra väggar utan smink, tänkte jag för tio år sedan.

Vilken tur att man kan ändra sig.

Under en tid då jag inte bar klänningar (det är en tunika, ser ni väl). Foto: Ebba Åström

Under en tid då jag inte bar klänningar (det är en tunika, ser ni väl). Foto: Ebba Åström

Jag har idag lyssnat på det här podcastavsnittet från en av mina favoritpoddar Personality Hacker. De pratade om kraften i de berättelser eller narrativ som vi lyssnar på och följer.

För vi skapar och återskapar ju ständigt tankemönster som vi lever enligt; oavsett om dessa är uttalade som mina exempel ovan, eller mer implicita och kanske till och med omedvetna för oss.

Om vi inte blir medvetna om våra narrativ kommer vi per automatik reproducera dem i all oändlighet. Också fastän de inte är goda.

Det här året har jag tagit itu med ett av mina mindre bra narrativ som lyder: jag är inte är bra på att sätta gränser och säga nej.

Och det är väl bra att känna till sina svagheter och att våga yttra dem. Det är kärnan i sårbarhet och något jag starkt eftersträvar.

Ja, det är bra att erkänna, men det också viktigt att inte bli kvar där, för då kan det bli som ett evigt snurrande hamsterhjul där jag inget annat förmår än att ständigt bekräfta att det narrativet är sant för mitt liv.

Jag är visst en sådan som använder klänningar! Foto: Ebba Åström

Jag är visst en sådan som använder klänningar! Foto: Ebba Åström

Så länge jag levde enligt narrativet jag är dålig på att sätta gränser utgjorde varenda människa ett hot mot mig. Under året som gått har jag jobbat med det här narrativet vågat förändra mitt narrativ till jag får och kan sätta gränser.

Då finns egentligen få reella hot.

Jag har gått från att vara passiv till aktiv, från offer till handlingskraftig.

Jag vet att det här låter farligt lika “alla är sin egen lyckas smed” men det är långt ifrån det jag menar.

Det jag menar är att det går att förändra våra narrativ oavsett hur våra yttre omständigheter ser ut.

Det går, det går, det går.

Vilka narrativ lyssnar du till?

Finns det osunda narrativ i ditt liv som du borde försöka ta itu med?

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Läst på sistone: bäst i höst!

Vilken härlig litteraturhöst det har varit. Jag känner mig alldeles bortskämd när jag plockar upp bok efter bok och varenda av dem fullkomligen levererar!

En bok har däremot stuckit ut alldeles extra, så låt mig nu få presentera min solklara favorit i höst:

IMG_4877.jpg

Jonas Hassen Khemiri (2018) Pappaklausulen

Den här boken skulle jag vilja kalla en relationsroman. Men den är det på ett icke-klyschigt och inte tråkigt återberättande sätt. Språket är enkelt och lättillgängligt, men ändå skärpt och träffande. Den handlar om relationer. I olika konstellationer.

I fokus ligger relationen mellan en far och hans två vuxna barn; en son och en dotter. Fadern är cynisk och konspiratorisk och höjer sin dotter till skyarna medan han ser på sonen som lite av ett misslyckande. Sonen igen har ett enormt bekräftelsebehov och vill ha ett diplom för varje grej han gör felfritt; pappans bekräftelse är det yttersta priset han jagar. Dottern har svårt att våga hänge sig i sin nuvarande förhållande (som enligt henne inte är en förhållande) och tycks vara omedveten om pappans ojämlika förhållningssätt till sina två barn.

Det blir minsann lite av ett triangeldrama.

Fascinerande nog, förkommer inga personnamn i boken. Fadern omtalas som “en far som är en farfar”, sonen som “en son som är en far” och dottern som “en dotter som är en mor”. Det kan tyckas svårbegripligt, men Khemiris skickliga sätt att byta ton och röst i texten, beroende på vem som fokaliseras, gör det lätt att hänga med de skiftande perspektiven. Khemiri går utan ansträngning från att berätta ur en sexårig flickas och en sextioårig mans perspektiv. Lika övertygande och träffsäkert varje gång.

khemiri-blogg.jpg

Det enda jag hade blev besviken på i romanen, var det sättet på vilket faderns relation till sonen skrevs fram. Jag kände mig lite underskattad som läsare när det dåliga förhållandet måste skrivas fram övertydligt så att det nästan gick till överdrift. Jag hade hellre föredragit att fadern med mer subtila medel och implicita signaler hade uppvisat sin besvikelse till sonen.

Men i övrigt är det en strålande roman. Khemiri blir bara bättre för varje bok. Ge den här mannen ett nobelpris någon (men inte i år, helst, tack!).

Frånvaron av personnamn gör berättelsen allmänmänskligt. Det handlar om en far och hans två barn ja, men ytterst handlar det om dig, om mig, om människan själv.

Är det här det bästa jag har läst i höst? Ja
Är det här bland det bästa jag har läst någonsin? Svar ja.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Ljuset om våren

Det är bara så mycket enklare att stiga upp om morgonen, nu när solen orkar närvara också under de tidigaste morgontimmarna. 

Den här vårvintern har varit bland de tuffaste för mig med alldeles för mycket program på schemat. I övrigt är jag en morgonmänniska, men den här vintern har det varit otroligt segt om morgnarna.

Men nu när våren närmar sig och jag har fått avklarat det mesta som skulle vara gjort (en avhandling, en magistersexamen och en doktorandplats är inte ett dåligt saldo för en vår) så känner jag att jag äntligen börjar vara mig själv igen. 

Och på tal om det. Jag är en morgonmänniska ja, och här kommer några av mina bästa morgontips!

IMG_3421.JPG

Förbered fruktosten
Jag tycker det är kämpigt att ta fram pålägg, smör, bröd, mjölk, havreflingor, kaffe och nödvändigheter om morgonen. Därför laddar jag kaffekokaren kvällen innan och min Samuel brukar ofta göra kallgröt  som får stå sig över natten. På morgonen: ett knapptryck, en kylskåpsdörröppning och frukosten serverad.

Kallgröt
Världens grej! Kokad gröt i kombination med hett kaffe får mig att avge kroppsvätskor i onaturliga mängder, därför är kallgröt min räddare. Och så gott! Det här tipsade våra goda vänner oss om förra vintern och det är i princip det enda som duger till morgonmål numera. Recepten finns i många varianter men den vi kör med är:

En portion kallgröt
1 dl havregryn
1 dl mjölk
1/2 banan
lite lönnsirap eller honung
eventuellt granatäpplekärnor (supergott), chiafrön eller bär

Blanda allt i en skål som ställs i kylen över natten.
Är jag riktigt taggad strör jag över lite kokosflingor eller mysli innan jag äter. MUMS!

Tv4 Nyhetsmorgon
Världens bästa morgonmålssällskap. Finns på nätet för finländare utan Sverige tv-kort! Humor, nyheter och intressanta inslag om aktuella fenomen. Allmänbildande och roande!

Förbered kläder
Nu blir det kanske lite lågstadievarning men jag brukar ofta förbereda mina kläder kvällen innan. Vem kan tänka färgmatchning och temperaturanpassning halv sju på morgonen. Nej just det. Förbered kvällen innan och du sparar många minuter mera sömn och mycket mer hår på huvudet.

Vad gör du för att orka bättre om morgonen? Vilka är dina bästa morgontips?

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Husmanskost eller vardagslyx?

Det är tisdagmorgon och majoriteten av vardagarna den här veckan är fortfarande framför. Och vardagen, vet vi ju, bär med sig husmanskost och basföda. Men många med mig suckar och stönar över matplaneringen, då det ofta känns som att det finns hela fem rätter att cirkulera mellan.

Så är det emellertid inte, så låt mig vänligt påminna dig om ett recept på favoritsoppan som jag delade i höstas. Det är min matlagningsexpert till moster som är den skyldige till den här fantastiska soppan som faktiskt passar lika väl till vardag som fest. 

Igår åt vi soppan till färdigt bröd, men har jag mycket tid brukar jag baka ett gott bröd till.

Receptet på både soppan och brödet hittas här.

gou-blogg.jpg
gou3-blogg.jpg

Varför den kallas favoritsoppan och inte något annat tråkigt som morots-cashewsoppa? 

Smaka själv, så vet du!

Ps. Jag skulle bli en alldeles katastrofal matbloggare. Jag är alldeles för hungrig för att ta snygga kort på vad jag ska äta!? Bilderna ovan också tillkom under stor vånda och med snålvattnet rinnande. "Ja men jag slänger in en bladpersilja i bilden!". Haha, jag tror jag överlåter sådant åt andra.

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Söndagslax i ny tappning

Vi har kanske ett tiotal olika recept på vår vedertagna meny som snurrar på här hos oss. Både Samuel och jag gillar matlagning i de fall då det får ta sin tid, men i vardagens ruljans blir det i ärlighetens namn mycket enkel husmanskost. Det är inget fel på det, trots att menyn inte alla gånger är särskilt varierande trots att den är mångsidig.

Lax brukar vi unna oss ofta om veckosluten, men trots att lax är supergott kan också det bli enformigt i längden. Just därför är det så bra att ha olika sätt att tillreda väletablerade rätter på! Låt mig därför presentera moster Leenas utsökta recept på marockans fisk! Väldigt annorlunda, superenkelt och fantastiskt gott!

fishi2-blogg.jpg
fishi3-blogg.jpg

Vi hade varken färsk persilja eller färsk koriander då vi rätt spontant beslöt oss för det här receptet. Istället öste vi på med torkad basilika och, nöttokiga som vi är, strödde vi på lite cashewnötter, bara för att. Eftersom fisken var kring 700 gram anpassade vi receptet utifrån den storleken. Nästa gång ska jag se till att ha färska kryddor och örter att strö på, för jag tror att det gör stor skillnad! Tack för receptet bästamoster! ❤

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Skrivtips!

Jag nämnde i mitt inlägg igår att det finns mycket jag skulle ha gjort annorlunda om jag hade börjat med skrivandet nu. Därför kommer här mina bästa, välbeprövade tips i avhandlingsskrivandet! Går också att tillämpa på vilket längre skrivarbete som helst! Jag har delat in mina tips i före skrivandet, saker att tänka på under hela skrivprocessen samt under den konkreta skrivsituationen.

Att skriva avhandling2.png

FÖRE SKRIVANDET

SAMLA MATERIAL
Så fort jag inledde mina studier skapade jag ett dokument som hette något i stil med "Kandi- och graduidéer" och i det dokumentet skrev jag in allt i vetenskapsväg som intresserade mig. Redan från början hade jag ett intresse för språk och makt, och varenda gång jag hörde eller läste något om ämnet skrev jag in det i dokumentet. 

SKRIV OM NÅGOT SOM FAKTISKT INTRESSERAR DIG
För att orka igenom en så pass lång process som ett avhandlingsskrivande faktiskt är, är det viktigt att det finns en inre motivation och drivkraft. Den här inre motivationen tror jag att stärks då vi undersöker och skriver om något som verkligen är intressant. Det finns väldigt mycket att forska i och studera, men sträva efter att hitta vad just du fascineras av. Det mesta går att skriva om, det gäller bara att hitta rätt fråga och perspektiv!

SÖK LITTERATUR UR ETT BRETT PERSPEKTIV
I min kandidatavhandling blev jag frustrerad då jag inte alls fann källor som berörde mitt ämne. Det visar kanske å ena sidan att mitt ämne är nytt och behöver forskas i, men å andra sidan var det frusterande att få någon tidigare forskning och ett större sammanhang för min avhandling. När jag sedan förstod att jag måste söka ur ett bredare perspektiv, kanske inte "biståndsorganistaioner" men istället "icke-vinstdrivande organisationer" fann jag direkt mycket mer källor! Tänk på vilka överordnade begrepp som gäller för just din avhandling!

TA FASTA PÅ CITAT
Så fort jag (i stora drag) hade beslutat vad jag ville skriva om började jag sondera terrängen i jakt på lämplig litteratur. När jag väl läste tidigare forskning och teori skrev jag samtidigt ner precis allt som kan vara av relevans (och var noggrann med att skriva ner källan och på vilken sida du hittat ditt citat!). Jag sorterade också mina citat enligt olika kategorier, t.ex. citat om bildanalys, citat om flyktingsituationen osv. Det är en enorm hjälp i det skedet då man vill jämföra sin egen studie med tidigare studier.
 

IMG_2116.jpg

UNDER HELA SKRIVPROCESSEN

FOKUSERA ENDAST PÅ SKRIVANDET
Jag fick ett jobberbjudande som jag verkligen inte kunde tacka nej till under min skrivprocess. Jag ångrar absolut inte att jag tog jobbet, och jag skulle göra samma sak igen, utan tvekan. Ändå ser jag en enorm fördel i att endast ägna sig åt skrivprocessen då man är inne i den. Jag var väldigt splittrad under min skrivprocess och hade två jobb "vid sidan av" skrivandet. Det gjorde att processen blev dryg och tog längre. Så om ni bara har möjlighet; satsa på att ägna en hel termin åt att skriva - inget annat!

BRYT NER AVHANDLINGEN
Att ha skrivet "skriv gradu" i kalendern känns väldigt överväldigande. En grej som gjorde det lättare för mig att skriva var att bryta ner mitt skrivande i mindre delmål. Istället för en ruta på to do-listan med "Skriv gradu" skrev jag istället: "Läs kapitel 5 boken X" eller " Skriv avsnitt 2.2.1". Den psykologiska effekten är enorm.

HA KONKRETA DELMÅL OCH HUVUDMÅL
Mitt huvudmål var ju ganska självklart: att skicka in min avhandling. Men jag hade också mindre delmål, t.ex. skriva kapitel 4, korrekturläsa kapitel 2, läs artikeln X osv. Och jag var också noggrann med att fira också de mindre delmålen!

GÖR ANNAT OCKSÅ!
Det är lätt att sjunka in i skrivprocessen helt och hållet, både mentalt och i rent praktiska termer. Det är ändå enormt viktigt att varva skrivandet med motion, sällskap, skönlitterär läsning eller vad helst som är viktigt för dig och ditt välmående.

FÖRBERED ALLTID INFÖR NÄSTA SKRIVSITUATION
Jag var noggrann med att alltid skriva ner var jag skulle börja nästa gång, vilket gjorde det lättare för mig att snabbare komma in i skrivsituationen då. Vid dagens slut kunde jag skriva ner: "Fortsätt med avsnitt 3.2.1 och fyll på med Lassus tidigare forskning" osv.

gradu-blogg.jpg

UNDER DEN KONKRETA SKRIVSITUATIONEN

PAUSA REGELBUNDET
Min Samuel har skrivit sin avhandling på mastersnivå om just pausers inverkan på effektiviteten, så det här är något jag både får höra en del om hemmaplan men också förstås ser den konkreta nyttan av i praktiken. Rör på dig, hämta vatten eller kaffe, ta en snabb promenad runt biblioteket eller vad som helst.

POMODOROTEKNIKEN
Alltså att jobba 25 minuter och paus 5 minuter. Det här använde jag då jag höll på med min teoridel och det var väldigt nyttigt för kropp och hjärna.

SKRIV NER ALLA TANKAR OCH TO-DOS
Pomodorotekniken innebär också att alla eventuella distraktioner eller tankar och to-dos som dyker upp under arbetsminuterna ska man skriva ner på ett papper för att få ut ur systemet. När jag skriver ploppar en massa andra tankar upp, och då är det lätthänt att jag hamnar på internet och bokar tid till frisören, förnyar bibbaböcker eller kollar busstidtabeller. Skriv ner allt det här då du jobbar och koncentrera dig endast på det du skriver! Sen kan man vid dagens slut ägna effektiva 25 minuter att sköta just de här ärenden på to-do papperet!

HOPPA ÖVER DET SOM HAKAR UPP SIG
Skrivandet är inte linjärt utan snarare en process där man hela tiden går tillbaka, värderar, reflekterar och reviderar enligt behov. Det är onödigt att haka upp sig alldeles för länge på det som är svårt. Fortsätt med det som du är mer säker i.

SÖK HJÄLP OM DET KRÅNGLAR
Och det behöver inte alltid vara handledaren, utan samtala med klasskompisar, pojkvännen, föräldern eller vem som helst. Att samtala om sin text och verbalisera den är ett skrivande i sig! Dra dig inte för att söka hjälp då det behövs!

IMG_2506.jpg

PS. I natt har jag drömt att jag läste min gradu och första meningen var full av stavfel, dubbla verb (ni vet då man skriver på ett sätt, ändrar men glömmer ta bort verbet så det blir "Företaget erbjuder ger många möjligheter") och en massa gula överstrykningar (mitt sätt att markera att jag ska kika mer på meningen). HU vilken otäck dröm! Lättnaden var enorm när jag faktiskt insåg att det var en dröm!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Värd sitt pris

Barn- och ungdomslitteratur är som bäst när den också vågar ta upp dom där svåra och ofta tabubelagda teman; teman som kanske har ansetts mera lämpliga inom "vuxenlitteraturen".

Sara Lundbergs bok Fågeln i mig flyger vart den vill är ett utmärkt exempel på det här då centrala teman i boken är sorg, förlust, drivkraft, rädsla och att våga drömma. Det låter klyschigt men det är paketerat på ett sällan skådat sätt. Boken belönades med Augustipriset 2017 för årets bästa svenska barn- och ungdomsbok.

fågeln2-blogg.jpg

Bilderboken handlar om den svenska konstnären Berta Hanssons uppväxt under tidigt 1900-tal. Tuberkolos härjade i Sverige och sjukdomens närvaro förmedlas både i text och bild. Och det är en av de övergripande styrkorna i boken; texten förmedlar en berättelse, bilderna ytterligare en och tillsammans utgör de en väldigt stark estetisk helhet. Jag stormnjuter av att bläddra igenom boken, då den består av underbara, färgstarka och känsloladdade målningar som förmedlar en vacker och berörande berättelse.

fågelnimig-blogg.jpg
BOKET-Blogg.jpg

Det här är en crossover av rang. Både ung som gammal kan inte bara njuta , men få ut väldigt mycket (om än lite olika aspekter), utav läsupplevelsen. Jag tror att den tilltalar läsare i olika åldrar och olika skeden av livet. Det är en ärlig och hoppfull berättelse som är så läsvärd. Boken rörde mig till tårar och jag kan inte annat än konstatera att den absolut var värd sitt pris. 

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Viktiga böcker i era liv

Nu har jag sammanställt informationen som ni har delat med er i ministudien som jag öppnade för en vecka sedan! TACK för era fina svar, jag blev så glad över att så många bidrog med sina boktips. Flera av er tipsade om samma författare, och flera av er höll faktiskt på med att läsa exakt samma bok just nu, vilket var häftigt! Jag undviker alltså dubbletter och summerar nedan endast vilka författare och böcker som nämndes.

Jag fick så många goda tips och inspiration till läsning, och jag hoppas att det här inlägget också kan inspirera dig och ge dig nya författarnamn och fina boktips! Men nu till listan (bilden nedan har inget med era svar att göra):

Läser just nu

Jojo Moyes Toner i natten
Dorothy Clarke Wilson Granny Brand 
Giulia Enders Charmen med tarmen
Jan-Philippe Sendker Konsten att höra hjärtslag
Vilhem Moberg Sista brevet till Sverige
J.K Rowling Harry Potter 2 (Hemlighetens kammare)
Lillemor Hallberg, Kristina Ziegert & Ove Svensson m.fl. Hälsa & livsstil: forskning och tillämpning

Min favoritbok

Morgan Matson Fyra dagar fyra nätter
Jojo Moyes Livet efter dig
Liz Johnson Värdshuset vid havet
Nora Roberts Förföljaren
Becky Wades serie om Porter Family
Jojo Moyes Etthundra mil
Dorothy Clarke Wilson Granny Brand
Eino Leino Hymyilevä Apollo
Någon bok av Leslie Pearse
Francine Rivers Kärlek som befriar
J.K Rowlings Harry Potter-serie
Francine Rivers Flickan under bron
Jana Vagner Ön (jag hoppas jag fick författaren rätt!)

taivaslaulu-blogg.jpg

En författare jag återvänder till

Nora Roberts
Lynn Austin
Jojo Moyes
Leslie Pearse
Francine Rivers
Tamara McKinley
Elisabeth Nemer
Märta Tikkanen
Jonas Gardell
Lisa Bjärbo
J.K Rowling
Karen Kingsbury

En bok som jag kan läsa flera gånger

Morgan Matson Fyra dagar fyra nätter
Nora Roberts Förföljaren
Becky Wades Porter Family-serien
Lynn Austin I väntan på dig
Suzanne Collins Hungerspelen
Stephanie Meyers Twilight-serie
Francine Rivers Oönskat liv
Jonathan Safran Foer Extremt högt & otroligt nära
J.K Rowling Harry Potter-serien
Karen Kingsbury 9/11-serien

bibban-blogg1.jpg

Följande bok på min läslista

Nora Roberts En förtrollad ö
Martina Johansson Hormonbibeln 2.0
Petra Krantz Lindgren Med känsla för barns självkänsla
Tove Jansson Bulevarden och andra texter
Ulf Smedberg Veteranens minnen
Merete Mazzarella Om livets mening
Pauliina Rauhala Taivaslaulu
Johanna Holmström Själarnas ö
Adrian Perera White Monkey
J.K Rowling Harry Potter 3 (Fången från Azkaban)
Francine Rivers En röst i vinden
Eva Hornung Hundpojken

Mitt bästa boktips

Lynn Austin Allting nytt
Jojo Moyes Livet efter dig
Jojo Moyes Etthundra mil
Dorothy Clarke Wilson Granny Brand
Giulia Enders Charmen med tarmen
William Paul Young Ödehuset
Francine Rivers Kärlek som befriar
Läs mångsidigt! Blanda genrer, tidsepoker och författare!
J.K Rowling Harry Potter (haha, vi har en hardcore Potter-fantast på tråden! :)
Gary Chapman Kärlekens fem språk
Shannon Ethridge Varje kvinnas kamp
Stephen Arterburn, Fred Stoeker & Mike Yorker Varje mans kamp
Therése Lindgren Ibland mår jag inte så bra

bokrecension1-blogg.jpg

Annat i litteraturväg som jag vill berätta

Det stämmer som de säger - att läsa är att resa
Jag tycker om Harry Potter och din blogg Mindus så får jag följa med ditt liv!
Stephen Kings böcker är aldrig dåliga. De må vara olika och lite annorlunda, men klassiker som Carrie och Varsel kan aldrig bli fel.

 

TACK till er som deltog ❤

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Mitt 2017 i litteraturväg

Jag har ådragit mig en rejäl förkylning men jag tänkte ändå kika in med ett inlägg om det bästa jag har läst under varje månad under 2017.

Januari: Per Nilsson Hjärtans fröjd
Den här ungdomsromanen från 1992 fångade mig omedelbart. Det är kombinationen av en lättläst text, en klassisk tematik (kärlek och olycklig sådan) men ändå med en lite annorlunda twist som gjorde att jag sträckläste boken. Jag fascinerades också av hur boken kan analyseras på många olika nivåer och hur mångsidigt den kan användas i klassrummet.

Februari: Pauliina Rauhala Taivaslaulu
Den här finska romanen från 2015 läste jag på mitt andra, eller kanske snarare tredje språk, finska. Boken handlar om Vilja och Aleksi, och är på många sätt den ärligaste och vackraste kärlekshistorien jag någonsin har läst. Vilja och Aleksi växer upp och lever i en gammallaestadiansk tradition, och en stor del av romanen vill problematisera och lyfta upp svåra frågor inom traditionen och kristendomen överlag. Rauhala närmar sig de här stora och svåra frågorna med en taktfullhet och finkänslighet som lämnar mig djupt berörd. En oerhört viktig bok.

taivaslaulu-blogg.jpg

Mars: Hannele Mikaela Taivassalo In Transit
Efter att jag personligen fick träffa författaren och lyssna på dennes föreläsning under våren, kände jag mig minst sagt manad att ta mig an hennes senaste roman. Den här finlandssvenska författarens verk har en historia som tilltalar mig, då den handlar om hur stad möter landsbygd, om rörelse och ro. Läsaren får följa med tre livsöden som sammanflätas på ett vackert och smidigt sätt.

April: Ann-Luise Bertell Vänd om min längtan
En klassisk amerikamigration men ändå med ett sällsynt djup och vemod. Också den här är en finlandssvensk berättelse om ett öde som så många nordbor upplevde under sekelskiftet mellan 1800 och 1900-talet. Boken gav jag också till min mormor i julklapp då den passar alla åldrar!

Juni: Kepler Hypnotisören
Jag är lite trotsig mot mainstream litteratur och därför har jag varit sen i starten med min Kepler. Under mina första lediga dagar i juni tog jag mig an den första av Keplers Joona Linna böcker och nu är jag hooked. Mainstream är ändå mainstream av en orsak. Kepler är perfekt läsning då jag inte orkar ta in så mycket annat, utan bara vill ha underhållsläsning och spänning.

kepler-blogg.jpg

Juli: Tomas Sjödin Den som hittar sin plats tar ingen annans
Den här boken tog jag till mig genom hörlurar under många löpturer och promenader under sommarens hetaste månad. Trots att den på många sätt var helt annorlunda än jag hade tänkt mig fick den ändå fem stjärnor i min läsdagbok. Hade jag läst som fysisk bok hade jag suttit med understrykningspennan i högsta hugg och plockat ut en massa citat. Sjödin är min favorit.

Augusti: Mariette Lindsteins Sekten på Dimön
Den här boken, den första i trilogin om sekten ViaTerra, läste jag under en period då jag i litteraturväg hade snöat in mig på sekter. Den här romanen skildrar hur det är att bli indragen i en sekt på ett trovärdigt sätt som jag inte har stött på i litteratur förut. Tempot i boken stämmer så väl överens med handlingens tempo, och det bildar en fin synergi. En på många sätt skrämmande och ryslig läsning, men på ännu fler sätt en oerhört viktig läsning! Nästa år ska jag ta mig an den andra och tredje boken i serien.

September: Johanna Holmström Själarnas ö
Den här nykomlingen för år 2017 hade jag länge suktat efter. Historien är baserad på den sanna berättelsen om kvinnan som dränkte sina barn i Aura å under skiftet mellan 1800-1900. Det är alldeles rysligt. Boken öppnar ändå upp och gör precis det som litteraturen gör när den är som bäst: den öppnar upp ögonen för det oförståeliga och oförklarliga. Därutöver lyfts kvinnornas roll, kvinnosyn och psykvården upp och problematiseras.

bokrecension1-blogg.jpg

Oktober: George R. R Martin Kampen om Järntronen
Jag som aldrig har varit en fantasyfantast föll alldeles totalt för Game of Thrones serien, som Samuel efter mycket övertalning fick mig att se på. Att jag sen också började läsa böckerna är bara en naturlig följd av mitt intresse för serien. Jag kan helt och hållet instämma i det som så ofta har sagts om R.R Martins böcker: även de som inte annars gillar fantasy gillar den här serien!

November: Amanda Audas Kass Till den lilla människan intill
Vilken inspiratör och förebild den här kvinnan är! Jag hade lyckan att få tag på hennes andra bok efter en lång väntetid i bibliotekskön. Min läsning av den kan bäst liknas vid då man länge och girigt vill suga på en god karamell. En perfekt bok att ge som gåva åt vem som helst, när som helst. Den här boken satte en guldkant på min novembermånad!

audaskass-blogg.jpg

December: Sara Jungersten Lika delar liv och luft
Vasaskildraren övertygade mig än en gång med den här romanen om att försumma ett barn, förlora ett barn och önska ett barn. Jag gillar starkt Jungerstens förmåga att sätta fingret på kvinnan i samhället idag, just nu. Också i den här romanen är kvinnan i fokus och många utmaningar som dagens kvinna möter skildras i romanen. Utöver allt det här älskar jag att kunna känna igen mig i de miljöer som personerna rör sig i. Igenkänningsfaktorn är hög i Jungerstens samtliga böcker. Också i denna.

Sammanfattningsvis kan sägas att mitt litteraturår har varit väldigt inhemskt och finlandssvenskt Författare som inte är från Finland eller Sverige har sällan varit med på min litteraturlista. Det beror på att jag gillar när jag kan känna igen mig i den livsstil och den miljö som handlingen utspelar sig i. Jag har svårt att fysiskt och mentalt relatera till, till exempel, New Yorks storstadsmiljöer. Under nästa år hoppas jag däremot på mer spridning i min läsning!

Jag har nått mitt mål med en skönlitterär bok per vecka med råge, och det är jag glad för! 

läsaläsa-blogg.jpg
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Favoriterna: julmusik

En månad har jag, väldigt mycket i smyg och med ett väldigt ont samvete, lyssnat på julmusik. Nu äntligen är det alldeles rumsrent, också bland de mest konservativa inget julrelaterat före december-personerna, att fylla örongångarna med härliga juletoner. I det här inlägget ger jag dig ett axplock av några av mina favoriter i julmusikväg. Samtliga låtar är hämtade från min egna Spotifylista med namnet christmas time som ni hittar här

Då det kommer till julmusik får jag rysningar (och inte goda sådana) av låtar som Hej tomtegubbarNu är det jul igen och Tomtarnas julnatt. Det är sött och gulligt när en barnkör sjunger det live, men då de här låtarna spelas sönder i högtalarna i allehande affärer blöder mina stackars öron. 

Men ändå är jag en allätare av rang då det kommer till julmusik (eller musik överlag). Jag lyssnar på allt från poppiga julnyheter till sakrala psalmer. Oftast är det låtar som har en vacker text som berör, eller har ett annorlunda och fint arrangemang på en annars sönderspelad julsång, som får komma med på min spellista. Men här kommer ett dussin av mina många favoriter i julmusiksväg!

Johanna Grüssner, som för övrigt konsertar i Vasanejden i helgen, har en underbar julskiva. Min favorit är, förvånansvärt nog, den här. Arrangemanget är så behagligt och smooth jazzigt.

Oslo Gospel Choir figurerar på flera spellistor hos mig, inte bara på julmusikslistan. Jag gillar äldre, mer okända julsånger och därför får de här två vara med. Jag har också en alldeles speciell relation till Mitt hjerte alltid vanker. Mer om det på luciadagen.

Den absolut mäktigaste versionen på O helga natt levererar David Phelps (inte att förväxlas med simmaren, Michael Phepls). Kalla kårar varje gång.

Min mamma har lyssnat mycket på Amy Grant under min uppväxt, så att hon bidrar med flera låtar till min spellista är inte förvånande. Den här sången, Christmas Lullaby (I will lead you home) brukar jag spela under lugna, tysta adventsmorgnar. Så fridfull och vacker.

Michael W. Smith i duett med Carrie Underwood kan inte bli fel. Den här är så hoppfull och mäktig. 

Francesca Battistellis sång Be Born in Me är en av många sånger på skivan The Story. Sången är Marias perspektiv på julevangeliets händelser. Jag blir så berörd av den här sången för texten och musik bildar en så mäktig enhet. Om jag någon gång spelar Maria i en jultablå skulle jag vilja sjunga den här. *goals* (som ungdomarna skulle säga).

Rascal Flatts är ett inte så jättekänt band i de här trakterna, men jag har diggat dem ända sen deras medverkan i filmen Bilar. Den här sången är ur Josefs perspektiv. Tankeväckande och annorlunda.

Det är nästan så jag tar fram min skämskudde då jag säger att jag är en helhjärtad Frozen fantast. Humorn är så fantastisk i filmen, musiken är så bra och i smyg önskar jag att jag också hade en Elsaklänning. Öppningssången Vuelie är kanske inte en julsång, men den är mäktig och passar väl in så här i vintertid.

När jag hör Pentatonix Coldest Winter kan jag inte sitta still. Det är en sång som alltid får mig att koreografera häftiga shownummer i huvudet.

Sara Bareilles är en av mina förebilder då det kommer till musik. Hennes två låtar Love is Christmas och Winter Song är superfina pianoballader. Lyssna och njut! 

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.